Browsing Category

hemma.

hemma. inredning

arabia finland.

mellan alla sjukdomar, hann jag med ett par koppar kaffe och en croissant på Alkemistens lilla uteservering med Malin. tror det var det roligaste jag gjorde under veckan – sitta och gapskratta i solen, åt allt bedrövligt som sker under småbarnsåren och prata om både världsliga och viktiga saker som inredning och hur man spikar upp en tavla.

eftersom det just nu pågår en sorts romans mellan mig och vårt kök just nu ville jag gå till Emmaus och gräva bland porslinet. skrek nästan bingo! när jag hittade de här fina kopparna. gråvita och med en mörk liten tunn kant. sköna att hålla i och lagom för en liten kopp kaffe.

tavlor, möbler och porslin är det jag alltid alltid tittar efter i sådana här butiker och den senaste tiden har jag verkligen haft tur med det senare. allt som oftast är kopparna i espresso-storlek och inte särskilt användbara för mig, men nu har jag hittat ett gäng som är både fina och funktionella. och sådana vet jag inte om man någonsin kan få för många av.

2
hemma.

det lilla köket

en söndag när Hugos pappa tog hand om Ebbe åkte vi till Majorna för att äta lunch och gå i de gamla secondhandbutikerna vi brukade titta in i förr. vi hittade köksprylar, ett skrivbord och så det här fina, skeva…hyllskåpet(?), som vi gav en hundring för.

men eftersom jag inte klickade med den pastelliga färgen i köket så ville jag inte sätta upp någonting innan jag målat över den, vilket jag tog mig an i lördags efter att Ebbe somnat för natten.

för övrigt var det en väldigt knepig magsjuka han drabbades av – den slog till och höll i sig ungefär fem timmar och försvann sen för att komma tillbaka igår och efter det var den borta. jättevanligt med återfall, förklarade barnmorskan på BVC när jag ringde och frågade.

nåja, tillbaka till köket. jag är alltid som mest kreativ när Hugo inte är hemma och kan stoppa mig. färgen här är ett resultat av just en sådan impuls och är en mix av tre färgburkar jag hade hemma när jag skulle måla sovrummet och inte hade tålamod nog att ordna med en annan färg. den är väldigt grå, lite grön och ganska varm.

just nu har vi Perstorpbordet som Hugo köpte i Skövde inför visningen av lägenheten i Majorna och de svarta pinnstolarna han hade när vi träffades. jag skulle vilja ha ett bord i trä, men är så tacksam för det här varje gång jag skrubbar bort Ebbes teckningar av tusch, som han envist ritar där när jag inte ser. trots ständiga uppmaningar om att RITA PÅ PAPPPPPPEREEEEEEET.

utan att sätta upp en ordentlig gardinstång eller sy någonting så blev dukarna vi hade på bröllopet till temporära gardiner. tycker om tanken på att vid de tygstyckena har minst tolv personer som vi tycker om ätit, druckit och förhoppningsvis haft det trevligt.

de blå salt-och pepparkaren hittade jag på Älvsjömässan när jag var höggravid. de hör till serien Blå eld och formgivaren heter Hertha Bengtson.

34516822146_4deb3e627b_h

blommorna hamnade i en glasburk, också något vi köpte till bröllopet.

den här kaffeapparaten som jag egentligen inte gillar, men som är det bästa jag vet efter en dålig natt eller en tidig morgon när Ebbe studsar upp och ner i sängen och gapar MAAAAAAAMA hundra gånger på fyra sekunder.

finaste lilla köket jag haft, jag lovar.

4
hemma.

monstera variegata

jag har återigen börjat botanisera bland krukor, blad och vattentemperaturer. fyller hyllplan och fönsterbrädor med sticklingar som fått jord istället för vatten och med nya växter som måste samsas med de äldre om den lilla plats som finns.

och egentligen skulle jag bara köpa lite blommor den där förra tisdagen, men så fick jag veta att monsteran jag frågat om, den skulle kanske gå att ta in åt mig. det fanns någon som hade en kvar. jag skulle fundera lite på det, men hann gå halva vägen hem innan jag ringde och sa att jag tar den. två dagar senare bar jag den till lägenheten och ställde den mitt på golvet i vardagsrummet.

nu står den i sovrummet och jag ser den varje gång jag tittar in från hallen. har inte ångrat det en sekund – att den fick flytta in hos oss.

3
hemma. vardag

fem.

34168262762_d1ccd9c752_h 34326221695_4175670895_h

  • att gå ner till förrådet för att leta efter en matta, men att istället komma upp med famnen full av annat för att nu finns det ju äntligen någonstans att ha det.
  • morgonkaffet på en fredag.
  • att komma in i sovrummet och se kassen som Hugo lämnat i all hast med strikta direktiv du får inte öppna än. jag kan se på den skrynkliga utsidan att någon annan redan försökt.
  • att diska upp allt från kvällen innan, byta påslakan och sen sätta sig ner med dagens andra kopp kaffe och läsa recept.
  • Ebbes säng bredvid min, så nära att jag kan höra honom andas innan jag somnar.
3
hemma.

åtta bilder från min favoritplats.

– när allting som ältas ska, har ältats tillräckligt, så brukar det gå över.
som det här med att vara orolig för var jag borde vara när jag fyller 30.
det känns bra nu. det som ska bli, det blir. och hittills är livet i regel väldigt
fint och jag ser istället fram emot att fylla år. när allt kommer omkring har
jag nog kommit ganska långt ändå. det finns mycket litet jag hade velat ha
ogjort.

– idag är det den andra heltidsdagen jag haft och kunnat disponera hemma i lugn
och ro, sedan vi fick barn och jag började studera. det är så här det ska vara,
det här är vad som menas med goda förutsättningar. litteraturen hänger plötsligt
ihop och jag känner mig lättad istället för stressad när jag stänger igen böckerna.

– sakta men säkert börjar jag nå mitt mål – att bara ha saker jag tycker är fina eller
som betyder mycket för mig. igår gav jag bort två kassar med skor och kartongen
med inredning som ska bäras bort till Stadsmissionen växer lite hela tiden.

4
hemma.

monstera obliqua

har jag visat er dessa?
Monstera obliqua kallas de.

jag bad blomsterhandeln, som finns på vägen hem,
att se om de inte kunde ta in en. eller två.

damen jag visade min bild för blev eld och lågor
och någon vecka senare stod där ett helt gäng av dessa,
mitt i butiken.

jag har dem i fönstret
framför skrivbordet.

de blir fort griniga
om jag dröjer för länge
med att ge dem vatten.

de drar tjurigt ihop sig
eller struntar i att hålla upp bladen
och låter dem istället falla ner
på mina saker.

jag tycker det är fint.

att de inte är så stumma
att de kräver.

och att de visar så tydligt
att de minsann lever.

3
hemma. mamahood. vardag

om kommande inskolning och mina träd.

den där förkylningen, den slog hårt. men nu är jag nästan helt bra igen. så jag har städat mitt skrivbord, skrivit en lista på vad som ska göras och ikväll är det slut på att vara sjuk och dags att göra MKV-saker igen.

den här veckan ska vi prova att följa ett recept om dagen, för att få någon ordning här hemma. det är allt för ofta som någon av oss står och river allt ur kyl, frys och skafferi, i hopp om att hitta något till lunch eller middag, i sista stund.

den här veckan börjar dessutom inskolningen på förskolan. jag trodde jag skulle må sämre och vara mer orolig än vad jag är. men det känns helt okej. Ebbe-Lou VILL vara med andra barn och det ger mig ett lugn. det övertygar mig om att det här är rätt, att det kommer bli bra. och jag behöver få tid att läsa och Hugo behöver jobba, så det finns egentligen inga andra alternativ ändå.

som jag har förstått det finns det olika typer av inskolningar men vår håller på i ungefär två veckor. de två första dagarna är jag och Hugo med lite kort (vi tar inskolningen tillsammans), nästkommande två dagar ska vi lämna honom där, utan att vi är kvar alls, och hämta efter 1.5 timme. just det här är jag lite skeptisk mot.

sen kommer några dagar som vi är med igen (till efter frukosten) innan vi säger hejdå och sen hämtar efter lunch. därefter har jag för mig att vi ska hämta honom efter att han vilat eller om det var efter mellanmålet.

jag är inte helt säker på att den här ordningen känns riktigt logisk. men jag antar att jag kommer få klarhet i hur de tänker på onsdag. det finns säkert en eller flera rimliga tankar bakom det hela.

förresten, något helt annat – mina träd. de tog så mycket stryk av all flytt att jag trodde det var över, men de har börjat repa sig. jag har ställt upp dem på ett litet bord så att de inte ska behöva sträcka sig efter solljuset, planterat om dem i större krukor med ny jord och sprayar frekvent vatten på bladen för att de inte ska bli mer uttorkade än vad de blivit.

 

hoppas, hoppas det hjälper.

4
hemma. personligare.

egentligen.

jag känner
att jag upprepar mig
konstant.

alltid är jag trött
stressad.

eller så är det något
om att solen skiner.

egentligen
tänker jag allra mest
på vad det ska bli av
mig.

på om jag någonsin
kommer att arbeta
med det jag vill.

på om Ebbe
kommer få det bra
på förskolan.

på hur det liv
som vi lämnade
inte längre
finns kvar.

på om vi ska
måla om.

och på hur bekant det är
att möta våren
i Göteborg, igen.

1
hemma.

det som blev kvar.

jag vet inte hur eller varför men det verkar som att en helhet har börjat infinna sig. i min garderob, i mitt hem.  det är slut på våghalsiga försök med starka klara pastelliga färger. de får bara vara med på ett litet, litet hörn då och då. men annars är det i det mörka jag har hittat mig själv i. i de de dova, murriga. stillsamma färgerna.

allt flyttande har på många vis gjort oss gott, för nu finns här bara sådant vi älskar. det som varit tillräckligt viktigt att jämt packa om och bära med. allt annat gavs bort på vägen. i sovrummet hänger kristallkronan jag hittade i Majorna en sen kväll för snart fem år sedan och i vardagsrummet hänger samma tavlor jag haft  i så många andra hem.

det är ingen särskild stil här. jag jagar inte längre ett uttryck. försöker inte prova någon annans heller. utan här finns istället bara det som är viktigt. essensen, kärnan.

av någon anledning trodde jag att jag skulle återskapa mig själv när vi hamnade här. men istället gick jag tillbaka. vår nya soffa är till och med av samma modell som den gamla, men i annan klädsel. som ser nästan likadan ut som den förra.

jag hör ju, hur tråkigt det låter. säkerligen inte alls inspirerande. men det gör ingenting. därför att jag känner mig så trygg i det här. så säker på att detta är jag, en förlängning av mig, av oss att bygga vidare på.

0
hemma. vardag

ljuset.

jag orkar helt ärligt talat inte längre reflektera över hur det känns att gå på GU. det är någonting jag har gjort till förbannelse de senaste dagarna. och det går verkligen upp och ner.

från och med måndagen ökades tempot rejält. nästan varje dag är det föreläsning och direkt efteråt åker jag hem och byter av Hugo. på kvällarna är jag så trött att jag mår illa. men vi gör det bästa av det. sätter upp hyllor  och bakar kladdkaka. tar hand om varandra och pratar med vår allra snällaste röst.

funderar på om vi behöver ett kontor mer än att Ebbe behöver ett eget rum. han sover ju fortfarande hos oss och är för det mesta där vi är. och det han hade i den förra lägenheten stod alltid tomt. precis så som det gör nu.

0