Browsing Category

livet

livet

en kompott

dagarna, de bara går. jag är med Ebbe från tidig morgon fram till Hugo kommer hem. därefter klär jag upp mig, tar ett paraply under armen och pussar dem båda adjö och går ut för att träffa mina vänner. för att dricka (alkoholfri) champagne och äta pizza på Smörgåsbaren, för en sen middag på DubbelDubbel eller för en jordgubbssmörgås på Brogyllen.

med bussen åker jag över bron och ser ut över vattnet. den utsikten har jag sett så många gånger med alla möjliga himlar ovanför. den är bland det vackraste jag vet och jag älskar att bo på Hisingen just för den.

jag håller mig sysselsatt på dagarna med Ebbe-Lou också. borrar och sätter upp fler hyllor, tar ner ett par andra, betsar ett köksbord och går hem till Malin med tvillingarna. leker på lekplatsen och lagar middagar som Ebbe ändå inte vill äta. jag håller någon sorts ordning i våra rum och äter vattenmelon med vallmofrön.

när det finns en lucka lugn mellan mina projekt är jag ofta så trött att jag inte orkar göra någonting alls, så jag skriver inte, jag tänker inte. jag ligger bara raklång i vår säng, med fönstret öppet och lyssnar på ljuden utifrån en liten stund, med en kaffekopp på nattduksbordet som kallnar och medan Ebbe leker för sig själv ett litet ögonblick.

5
livet

måndag med en båttur och Trädgårdsföreningen.

häromdagen åkte vi båt, det var Ebbes premiärtur som skulle visa sig bli mycket lyckad dessutom, fastän den var kort.


när båtturen var slut stod vi en stund vid Stenpiren med en missnöjd liten som gärna skulle åkt mer. själv blir jag sjösjuk bara av att stå vid hållplatsen, så för min del var det bra.

vi gick till daMatteo för att äta lunch och närma oss ett sammanbrott, alla tre. den där lille pizzaätaren börjar nämligen bli en rejäl utmaning när han inte får som han vill. plötsligt går han från söt gullrumpa till en hormonstinn och vansinnigt för bann ad tonåring.

här blev vi sen sams, över en glass och några kilometers spring innanför grindarna till Trädgårdsföreningen. mitt barn går helst ingenstans – han vill springa.


när någon började köra en gräsklippare blev han som hypnotiserad och jag passade på att pussa i nacken och på kinderna. nu för tiden är det nästan alltid NEJJJJJJJ annars. men nu tror jag inte han märkte något.

sen sprang han och Hugo i cirklar ett par kilometer till medan jag navigerade vagnen så långsamt att vi tappade bort varandra…

…och jag kunde låtsas vara en helt normal och ensam besökare som inte hade någonting alls att göra med gaphalsen bakom buskarna. eller ja, så normal som man blir med en tom barnvagn då.

sen drack vi kaffe på en bänk innan regnet föll och jag skulle skynda vidare för andra ärenden utan mitt gäng. ärenden som bland annat inkluderade tallriksfynd och prinsesstårta med Linda. helt klart en bra måndag.

4
livet

kompromiss, lunch och paus.

36195228521_41b13ee212_h

Hugo börjar arbeta igen, jag har flera veckor kvar tills min kurs börjar. vi har börjat äta frukost vid köksbordet och varje morgon sitter vi här, brer smörgåsar, häller upp mjölk och säger sätt dig ner tills jag börjar minnas uttrycket myror i rumpan och tänker att kanske ska jag bara låta det vara, kanske kan han få studsa upp och ner på stolen, ner på golvet och sen upp på stolen igen.

kanske hör det till när man är lite mer än två och kanske ska man bara vara glad för att han ens stannar vid bordet. jag bestämmer mig för att nöja mig med det och frukosten blir plötsligt trevligare.

vi håller handen hela vägen till bussen och råkar bli alldeles för tidiga – jag ska hämta mitt nya id-kort men Skatteverket har ännu inte öppnat. vi går till daMatteo. han rör sig fritt inom ett begränsat område, säger HEJ till en blomkruka och alla som går förbi oss, håller sin croissant i handen och utforskar sitt utrymme. morgonsolen skiner mot oss.

på Skatteverket ser alla allvarliga ut och vi stör genast den tysta, tunga stämningen. Ebbe vill inte alls sitta i vagnen, han vill springa kors och tvärs och ropa HEJ åt alla han ser. när jag lyfter upp honom i famnen blir han så arg som en så liten kan bli, men jag släpper inte taget. säger att antingen håller han mig i handen eller så får han sitta i vagnen.

han vill inget av det och protesterar med sin högsta stämma men jag är obeveklig. vakten följer oss med blicken medan jag utövar föräldraskap och medan Ebbe helhjärtat går in i sin roll som förbannad och djupt kränkt snart två och ett halvt-åring.

som om det vore lagstadgat ser jag för jävlig ut på mitt id-kort. men det spelar ingen roll mer, det är inga snygga vakter som ska titta på det längre. det är mest de på postkontoret och kanske en biljettkontrollant som ska se det.

innan vi tar bussen hem går jag in på Brogyllen och köper med lunch åt mig – mandelsmör, jordgubbar och vallmofrön på valnötsbröd. det är det godaste jag vet.

när Ebbe somnar med magen full av köttbullar och mjölk gör jag kaffe, lägger upp min smörgås på en tallrik och låter axlarna sjunka ner. aldrig har en sådan stund betytt så mycket som nu.

6
livet mamahood. personligare.

det blir bättre.

vi har inte gjort något särskilt den här sommaren, ändå har det varit en av de bästa jag haft. den var så lagom.

vi har åkt på utflykter, Hugo har visat mig Lidköping, jag har visat honom Falkenberg. vi har badat på äventyrsbad och i svärföräldrarnas trädgård, Ebbe har ätit vinbär och smultron han plockat själv och fått umgås med sin absoluta favoritperson – hans farfar.

för några år sedan skulle jag hellre dö än att ha en sommar likt den här. men allting förändrades när Ebbe föddes. han är det viktiga nu och jag uppskattar det stillsamma mycket mer. det betyder inte att vi inte gör sådant som jag tycker om, men jag har lärt mig att kompromissa och att vissa förväntningar inte går att möta.

jag har inte haft jättesvårt att anpassa mig till livet med barn och bär inte på någon särskilt mörk historia kring det. men vissa saker har naturligtvis varit svårare än andra. som vid ett tillfälle, minns jag, att jag trodde jag skulle bryta ihop av ångest eftersom det verkade som att hela mitt liv från och med nu skulle dikteras av någon annan in i varenda mikrodetalj. allting kändes ändlöst och jag hade så svårt att bara ta det till mig med ro.

det kändes som att vi ALLTID skulle behöva bråka om jacka, mössa, skor, kläder, lunch och ja, allt. att min ork och energi ALLTID skulle försvinna innan vi ens kommit utanför dörren. att vi ALLTID skulle behöva ställa in saker vi planerat för att något inte gått som planerat med typ sovtider och så vidare.

men det blev annorlunda. man lär sig att anpassa sig och samtidigt växer barn upp och livet däromkring blir lite enklare att ha och göra med. friheten kommer sakta men säkert tillbaka fastän det tar tid och kanske inte i precis samma form som tidigare. inget blir sig ju någonsin helt likt livet innan men att det blir bättre är den mest sanna frasen som jag hört under småbarnstiden.

 

5
livet

ett par av mina bästa secondhand-fynd och två tips.

i Skövde, Lidköping och Hjo var i princip alla loppisar och secondhand-affärer stängda. vi missade allting med en dag eller så. och så visade det sig, komiskt nog, att de bästa fynden skulle jag lyckas göra här, på Hisingen, bara en kort promenad bort från oss – på Kyrkbytorget Second hand och nyöppnade Hyllis.

5
livet

om en liten skål och om att vara hemma igen.

det har varit så hög efterfrågan på den här servisen att jag bara lyckats få tag på några tallrikar i taget, förutom de jag fick när jag fyllde år. så när jag gick förbi Artilleriet för ett par dagar sedan ryckte jag snabbt åt mig den här lilla skålen. den enda som fanns kvar.

vi kom hem igår, förresten, och ingen är gladare än jag. jag har hunnit köpa blommor att ha på matbordet, gjort om lite i sovrummet, lagat pastasallad och i förmiddags fyndade jag lite finfint porslin här ute på Hisingen. och påbörjat redigeringen av alla bilder jag tagit, under de här dagarna, har jag också. – jisses så många det blev.

men ja, hemma igen och jag är så glad för det att jag inte kan uttrycka det med ord. vårt hem är sannerligen världens bästa plats.

3
livet

i gula sandaler och en mörkblå kjol.





ungefär så här ser våra dagar ut i Göteborg plus en lekplats eller något mer Ebbe-vänligt till på det.

och det räcker bra så, en sväng in till stan, lite gott kaffe, kanske en bra lunch någonstans samt en glad unge är sånt man kan komma ganska långt med.

särskilt om den minsta av oss somnat i vagnen, för en gångs skull, och vaknar på ett strålande humör. måste ha varit för att det vankades kanelbullar, tänker jag.

2
livet

två nya tavlor och om vad vi gör i Skövde

det känns som att vi klär allt en sommar ska kläs i, men i dubbla eller kanske till och med trippla lager. Ebbe-Lou tar av sig alla kläderna och springer tvärs över gräsmattan, när han somnat grillar vi och ikväll plockade vi bär hos grannen mittemot. vi har varit i Lidköping och jag har bakat en sockerkaka. den lilla ropar FAUFAAA så fort han slår upp ögonen och har börjat säga äckklih åt allt som inte faller honom i smaken.

innan vi åkte fick jag veta att jag blivit antagen till fortsättningskursen i Medie och kommunikationsvetenskap och när jag kommer hem ska jag sätta upp några krokar åt mina nya tavlor jag hittade på Emmaus förra helgen. tavlor som Malin  hjälpte mig bära hem. tänk, vad det kan löna sig med vänner några hus från ens eget.

men först, först ska jag ha ett par dagar till här borta och se sommaren igenom ögonen på en liten tvååring, kisa mot solen ur en solstol och njuta av att jag inte behöver packa ner eller upp en enda flyttkartong.

3
livet

frukost, rabarber och några andra detaljer.

– sinnet känns mestadels lätt. jag har läst sju böcker på tre veckor och tyngden innanför bröstet har lättat. vissa morgnar vaknar jag och är på dåligt humör men det går fort att ta sig i kragen nu för tiden. en tidig morgon bestämmer vi oss för att fylla köksbordet med allt som är gott till frukost och går till affären, Ebbe-Lou har fortfarande pyjamasen på sig.

– han vräker ur sig så många nya ord som inte vi har lärt honom utan som han måste ha snappat upp på egen hand. nu bygger han ihop meningar på två, tre och fyra ord och när vi promenerar på Magasinsgatan håller han mig hårt i handen. han tittar upp på mig under kepsen och på bussen sitter han i mitt knä och säger bada! när han ser vattnet vi åker över. när vi går av ropar han hejdå åt människor vi inte känner och vevar med med hela armen till farväl.

– det är så varmt när jag möter Linda att jag måste ta av mig strumpbyxorna, nu direkt på en gång. så där står jag på Grönsakstorget och lirkar av mig dem med så mycket stil jag kan medan hon ler och skakar på huvudet. en cortado på is och havremjölk med rabarber och vaniljkräm i mitten på tvinnad surdeg. vår vänskap sträcker sig flera år tillbaka, till tiden då vi stod på Volvo och monterade bilar ihop. vilka tider, vilka liv.

– om två dagar vet jag hur hösten ska se ut – ingenting är någonsin självklart när man står på fristående kurser. för ett par månader sedan hade jag varit orolig men den här gången känns det ingenting alls. det blir som det brukar – det blir som det blir, helt enkelt.

3
livet

en pion, en trädgårdsros och några fynd som kom med hem i lördags.

vi stannar på Hisingen hela helgen, varför minns jag inte, och kryssar mellan ett par secondhand-butiker. jag går i förväg för att få några minuter ensam, sen kommer Hugo med Ebbe som ropar mamma så fort de kommer innanför entrén.

jag gör mig genast synlig och tittar samtidigt blixtsnabbt igenom utbudet och tar tag i det som fångar min blick mest. synar vasen, kjolen, muggen och skyndar mig till kassan medan jag småpratar med Ebbe-Lou.

det här är det nya livet med barn; allt går i ultrarapid och man lär sig att göra flera saker samtidigt och att prioritera fort. ibland blir det svettigt men det är okej, det kommer inte vara så här för alltid.

vi svänger in till Alkemisten på vägen hem och när vi går därifrån gläder jag mig åt att jag gift mig med någon som tycker om att göra ungefär samma saker som jag och att vi kan röra oss mellan så många olika samtalsämnen. vi har sällan tråkigt ihop och jag värdesätter det.

tänk att det skulle bli så rätt den där septemberdagen för snart fem år sedan.

6