Browsing Category

vardag

vardag

en kompott

dagarna, de bara går. jag är med Ebbe från tidig morgon fram till Hugo kommer hem. därefter klär jag upp mig, tar ett paraply under armen och pussar dem båda adjö och går ut för att träffa mina vänner. för att dricka (alkoholfri) champagne och äta pizza på Smörgåsbaren, för en sen middag på DubbelDubbel eller för en jordgubbssmörgås på Brogyllen.

med bussen åker jag över bron och ser ut över vattnet. den utsikten har jag sett så många gånger med alla möjliga himlar ovanför. den är bland det vackraste jag vet och jag älskar att bo på Hisingen just för den.

jag håller mig sysselsatt på dagarna med Ebbe-Lou också. borrar och sätter upp fler hyllor, tar ner ett par andra, betsar ett köksbord och går hem till Malin med tvillingarna. leker på lekplatsen och lagar middagar som Ebbe ändå inte vill äta. jag håller någon sorts ordning i våra rum och äter vattenmelon med vallmofrön.

när det finns en lucka lugn mellan mina projekt är jag ofta så trött att jag inte orkar göra någonting alls, så jag skriver inte, jag tänker inte. jag ligger bara raklång i vår säng, med fönstret öppet och lyssnar på ljuden utifrån en liten stund, med en kaffekopp på nattduksbordet som kallnar och medan Ebbe leker för sig själv ett litet ögonblick.

5
vardag

måndag med en båttur och Trädgårdsföreningen.

häromdagen åkte vi båt, det var Ebbes premiärtur som skulle visa sig bli mycket lyckad dessutom, fastän den var kort.


när båtturen var slut stod vi en stund vid Stenpiren med en missnöjd liten som gärna skulle åkt mer. själv blir jag sjösjuk bara av att stå vid hållplatsen, så för min del var det bra.

vi gick till daMatteo för att äta lunch och närma oss ett sammanbrott, alla tre. den där lille pizzaätaren börjar nämligen bli en rejäl utmaning när han inte får som han vill. plötsligt går han från söt gullrumpa till en hormonstinn och vansinnigt för bann ad tonåring.

här blev vi sen sams, över en glass och några kilometers spring innanför grindarna till Trädgårdsföreningen. mitt barn går helst ingenstans – han vill springa.


när någon började köra en gräsklippare blev han som hypnotiserad och jag passade på att pussa i nacken och på kinderna. nu för tiden är det nästan alltid NEJJJJJJJ annars. men nu tror jag inte han märkte något.

sen sprang han och Hugo i cirklar ett par kilometer till medan jag navigerade vagnen så långsamt att vi tappade bort varandra…

…och jag kunde låtsas vara en helt normal och ensam besökare som inte hade någonting alls att göra med gaphalsen bakom buskarna. eller ja, så normal som man blir med en tom barnvagn då.

sen drack vi kaffe på en bänk innan regnet föll och jag skulle skynda vidare för andra ärenden utan mitt gäng. ärenden som bland annat inkluderade tallriksfynd och prinsesstårta med Linda. helt klart en bra måndag.

4
vardag

kompromiss, lunch och paus.

36195228521_41b13ee212_h

Hugo börjar arbeta igen, jag har flera veckor kvar tills min kurs börjar. vi har börjat äta frukost vid köksbordet och varje morgon sitter vi här, brer smörgåsar, häller upp mjölk och säger sätt dig ner tills jag börjar minnas uttrycket myror i rumpan och tänker att kanske ska jag bara låta det vara, kanske kan han få studsa upp och ner på stolen, ner på golvet och sen upp på stolen igen.

kanske hör det till när man är lite mer än två och kanske ska man bara vara glad för att han ens stannar vid bordet. jag bestämmer mig för att nöja mig med det och frukosten blir plötsligt trevligare.

vi håller handen hela vägen till bussen och råkar bli alldeles för tidiga – jag ska hämta mitt nya id-kort men Skatteverket har ännu inte öppnat. vi går till daMatteo. han rör sig fritt inom ett begränsat område, säger HEJ till en blomkruka och alla som går förbi oss, håller sin croissant i handen och utforskar sitt utrymme. morgonsolen skiner mot oss.

på Skatteverket ser alla allvarliga ut och vi stör genast den tysta, tunga stämningen. Ebbe vill inte alls sitta i vagnen, han vill springa kors och tvärs och ropa HEJ åt alla han ser. när jag lyfter upp honom i famnen blir han så arg som en så liten kan bli, men jag släpper inte taget. säger att antingen håller han mig i handen eller så får han sitta i vagnen.

han vill inget av det och protesterar med sin högsta stämma men jag är obeveklig. vakten följer oss med blicken medan jag utövar föräldraskap och medan Ebbe helhjärtat går in i sin roll som förbannad och djupt kränkt snart två och ett halvt-åring.

som om det vore lagstadgat ser jag för jävlig ut på mitt id-kort. men det spelar ingen roll mer, det är inga snygga vakter som ska titta på det längre. det är mest de på postkontoret och kanske en biljettkontrollant som ska se det.

innan vi tar bussen hem går jag in på Brogyllen och köper med lunch åt mig – mandelsmör, jordgubbar och vallmofrön på valnötsbröd. det är det godaste jag vet.

när Ebbe somnar med magen full av köttbullar och mjölk gör jag kaffe, lägger upp min smörgås på en tallrik och låter axlarna sjunka ner. aldrig har en sådan stund betytt så mycket som nu.

6
mamahood. personligare. vardag

det blir bättre.

vi har inte gjort något särskilt den här sommaren, ändå har det varit en av de bästa jag haft. den var så lagom.

vi har åkt på utflykter, Hugo har visat mig Lidköping, jag har visat honom Falkenberg. vi har badat på äventyrsbad och i svärföräldrarnas trädgård, Ebbe har ätit vinbär och smultron han plockat själv och fått umgås med sin absoluta favoritperson – hans farfar.

för några år sedan skulle jag hellre dö än att ha en sommar likt den här. men allting förändrades när Ebbe föddes. han är det viktiga nu och jag uppskattar det stillsamma mycket mer. det betyder inte att vi inte gör sådant som jag tycker om, men jag har lärt mig att kompromissa och att vissa förväntningar inte går att möta.

jag har inte haft jättesvårt att anpassa mig till livet med barn och bär inte på någon särskilt mörk historia kring det. men vissa saker har naturligtvis varit svårare än andra. som vid ett tillfälle, minns jag, att jag trodde jag skulle bryta ihop av ångest eftersom det verkade som att hela mitt liv från och med nu skulle dikteras av någon annan in i varenda mikrodetalj. allting kändes ändlöst och jag hade så svårt att bara ta det till mig med ro.

det kändes som att vi ALLTID skulle behöva bråka om jacka, mössa, skor, kläder, lunch och ja, allt. att min ork och energi ALLTID skulle försvinna innan vi ens kommit utanför dörren. att vi ALLTID skulle behöva ställa in saker vi planerat för att något inte gått som planerat med typ sovtider och så vidare.

men det blev annorlunda. man lär sig att anpassa sig och samtidigt växer barn upp och livet däromkring blir lite enklare att ha och göra med. friheten kommer sakta men säkert tillbaka fastän det tar tid och kanske inte i precis samma form som tidigare. inget blir sig ju någonsin helt likt livet innan men att det blir bättre är den mest sanna frasen som jag hört under småbarnstiden.

 

5
vardag

8 frågor till er

det finns ett kommentarfält för den som vill lämna några ord och det finns en knapp i form av ett hjärta som man kan trycka på om man vill, men det här är en otvungen plats och jag är glad för sällskapet som jag har – jag ser ju på statistiken – att ni finns här.

och en gång bad jag om respons och fick den mest kärleksfulla, det var som att landa i ett litet nät av kärlek, sammanflätat av människor jag aldrig mött – vilket förstärkte min känsla av gemenskap här något så oerhört.

men nu har jag knåpat ihop ett litet frågeformulär för att jag skulle vilja veta vad ni tycker om den här platsen just nu, vad ni är intresserade av och när ni tittar in här. jag vill, då och då, helt enkelt veta mer.

det är 8 frågor allt som allt och ni hittar dem här nedan.

1
vardag

fyra punkter.

– mina dagar ser i princip likadana ut – jag hänger med Ebbe och passar på att göra så mycket jag kan här hemma; målar om i hans rum, sätter upp gardinstänger, spacklar gamla hål och sorterar i skåp. på kvällarna tar Hugo över och jag kommer iväg för att dricka kaffe i en park eller sitter på någon uteservering med människor jag tycker om.

– mitt drömbord hittade jag på IKEA, för mindre än en femhundring. jag måste olja eller lacka det snart, men jag drar ut på det, tycker så mycket om hur det känns att stryka handen över träskivan.

– jag lever lite på ytan just nu. den här sommaren känns som att den bara går ut på att vänta på olika besked och det gör mig disträ och jag får svårt att samla tankarna.

–  en ögonbrynspenna, ett blot powder och bordstabletter från Littlephant. och blommor, som om det vore fredag. för ibland behöver man det, fredag på en torsdag.

4
vardag

falafel.

“kom över och ät middag med mig och Ebbis, Hugo är ute och dricker öl med Håkan så det är bara vi två och vi vill gärna ha lite sällskap.”

hon svarar gärna och jag ställer fram alla ingredienser som ska användas. vetemjöl, kikärtor, persilja, lök, vitlök, spiskummin, bakpulver och pistagenötter. Ebbe-Lou hjälper mig ner med allt i en skål så vi kan trycka på knappen och mixa. jag river gurka och vitlök som jag blandar med creme fraiche. salt och peppar. skalar potatis och skär dem ojämna.

klockan är fem när det ringer på dörren. Ebbe springer och tittar i brevlådan – man kan se ut och skrika hejhej!! om man sitter på knä, har han kommit på. hon kommer in med energi som alltid får honom att studsa upp i taket av lycka.

de leker tillsammans medan jag dukar bordet och ställer fram maten. hon heter Jonna men han ropar Honna, när hon satt sig till bords. vi lockar honom till oss men han hinner knappt sätta sig ner innan han vill iväg med henne på äventyr igen.

när jag städar undan är de inne på hans rum. de tjoar, skrattar och skramlar. hon är mest här för honom och det gör mig alldeles varm inombords. det gör mig inget att vi knappt hinner prata idag. istället slumrar jag till i soffan medan jag lyssnar på dem och tycker att det här är en oerhört fin kväll.

receptet jag använde mig av till falafeln jag lagade den här kvällen hittade jag hos Flora för länge sedan och jag lagar den ganska ofta men brukar variera mängden (vete)mjöl beroende på hur smeten känns. hur jag gör har jag skrivit ner här, det är inga större skillnader mer än att jag inte har i någon mynta eller bovetemjöl och att jag gör det lite enklare för mig.

Falafel
8 persiljekvistar, bara bladen
5 dl pistagenötter, skalade
5 dl kikärter
2 vitlöksklyftor
1/2 liten gul lök
3 msk olivolja
1 tsk mald spiskummin
1 msk vetemjöl
1 tsk bakpulver

1. sätt ugnen på 200 grader
2. mixa pistagenötterna med persiljan, lägg i resten av ingredienserna och låt matberedaren gå precis tills det går att forma en boll av smeten. det här momentet kräver lite uppmärksamhet men det är inte hela världen om det blir lite väl finmixat heller.
3. rulla 24 falafelbollar och ställ in dem i ugnen i ungefär 15 minuter. glöm inte vända.

servera med tzatziki och ugnsbakade pommes frites.

 

4
vardag

falkenberg.

när jag tänker på det inser jag att jag inte är särskilt bra på att flytta till nya platser, jag är en hemmakatt. ogillar att bli flyttad på. förutom när jag flyttade till Göteborg som vuxen, men då var det till en plats jag fått lära känna under sisådär tio år.

jag tycker om det jag känner till, helt enkelt och längtade aldrig bort från Falkenberg, egentligen.

så det var en märklig känsla som slog mig när jag stod i stadens centrum i fredags, såg mig omkring och insåg hur liten staden faktiskt är. jag har aldrig sett det förut. kanske har jag vuxit ur den under åren som gått, jag vet inte. men jag blev förvånad över hur fort jag längtade därifrån.

samtidigt var det fint att återse så många bekanta platser och vi tog god tid på oss i stan innan vi åkte ut till Strandbaden – en klippning åt Hugo, en klänning till mig och kaffe med rabarbersnurror från Borgmästaregården.

resten av kvällen plockade jag sen lupiner och hundkex vid en vägkant, till festen vi var där för och som hela lördagen gick på. när Ebbe-Lou somnat för natten deklarerade jag och Hugo dejt-kväll och beställde en charkbricka som vi satt med på balkongen tills det mörknade.



och på söndagen var vi smartare än morgonen innan och tog upp frukosten till rummet, istället för att försöka tygla en pigg och energisk tvååring i restaurangen bland alla nyvakna gäster. just det senare var absolut ingen bra kombination upptäckte vi.

när vi packat ihop allt och checkat ut köpte vi kaffe och lät Ebbe springa av sig i skogen och på lekplatsen vid Vallarna. jag var lagom trött efter sen kväll och tidig morgon. det var inte Ebbe. det är han aldrig. jag vet inte om han förstår vad trött är.

mina bästa.


och en festispaus innan vi hämtade upp porslin och blommor, tackade för oss och åkte hem igen. till Göteborg.

5
inspiration vardag

om att hitta en rytm.

bilder från min pinterest ur mapparna where we eat, to celebrate the weekend och fint.

allting flyter samman här hemma, för grått och grönt är väl ungefär det som finns och jag sätter upp allt vi har på väggarna, funderar på det ett litet tag och sen tar jag bort det som inte längre hör ihop med mig. målar om och försöker återanvända det som går. spacklar igen hål och letar efter ett nytt köksbord i en storlek större och tänker att jag ska blanda samman lite mer färg med det grågröna. kanske orange eller lejongul, mörkröd och smaragdgrön. samtidigt vill jag skynda långsamt – vi har fortfarande ett par kartonger som ett resultat från när jag haft bråttom förut.

någon gång vill jag också måla golv. egentligen önskar jag vi kunde slipa och göra annat med dem men jag vill inte ta mig igenom en omgång till med allt damm som sätter sig ö ver all t.

nåväl.

vi har i alla fall haft måndag och tisdag här med allt vad det innebär – fler koppar kaffe än under alla de andra dagarna och några tafatta försök att hitta tillbaka till rutinerna vi lämnade i fredags. jag gillar vardag, det gör jag, det tar bara ett litet tag att komma in i den. samt att vänja sig vid känslan av tomhet och rastlöshet som alltid infinner sig när jag varit ledig från någonting lite för länge och behöver hitta nya sätt att få utlopp för energin på. förmodligen blir det här allting hamnar, i ritblocket och bland böckerna. inte alls fy skam, tänker jag.

3
vardag

just nu.

hela vår lägenhet går i samma färg känns det som, men det är bra – det är en skön bas att jobba vidare på. på kroken hänger ett av plaggen som kom igår. älskar älskar älskar det.

○ på fredag åker vi till min hemstad Falkenberg över helgen. min bästa vän ska ha examensfest och vi ska bo på Strandbaden och bada på Skrea strand med Ebbe-Lou, promenera och se vad som förändrats under de åren jag inte varit där. av alla platser på hela jorden är Falkenberg min favorit, jag längtar så.

○ tycker den här blusen är så fin, som ett slutresultat från en blandning av en american diner-uniform och något italienskt…60-tal?

○ jag är så glad över att jag hann med så mycket som jag gjorde på universitet trots hela förskolekarusellen. och jag är så glad över att vi bor hemma i Göteborg igen, tänker på det ofta.

○ mina favoritfärger just nu: svart, grön, blå, röd, grå.

○ det här hyllskåpet är alldeles skevt och är ungefär hundra år gammalt. jugend tror jag det hör till. men jag är inte säker, jag har bara försäljarens ord och google att gå på. undrar vart det bott innan det hamnade hos oss.

○ utanför oss blommar det för fullt, så fort någonting vissnar dyker någonting annat upp istället. det är fint.

 

4