vardag

födelsedagen.

jag möter upp Tove och Linda. dem har jag känt sedan jag var fjorton och sjutton. jag är sen och de är redan vid vår bana. de har valt klot och bytt skor. på bordet bredvid står det drinkar. vi ska bowla. jag öppnar alla presenter de har med sig till mig och sen vinner jag. jag, som knappt hittar till vår bana, trots att den är framför mig.

när vår tid är slut byter vi skor och hämtar ut våra jackor. jag ber om att få resultatet utskrivet. utanför skiner fortfarande solen och i luften är det vår, så som det alltid är runt min födelsedag. vi tar en taxi och åker mot Avenyn. jag ska precis titta ner i telefonen men kommer på mig själv med att istället titta upp – det här är livet. och här vill jag vara. så jag lägger ner den i väskan igen och kastar mig återigen in i samtalet.

det är fyrtio minuter kvar tills vårt bord på Pinchos är ledigt, så vi går till Bellora och köper in några glas prosecco. på uteserveringen är det nästan fullt, men vi lyckas hitta plats i en tom soffa som står mittemot en annan som är full. vi sätter oss nära varandra och slår ihop våra huvuden, sjunker in i ämne efter ämne och stänger alla andra ute.

på Pinchos är det cirkustema. jag har aldrig varit här förut. man beställer in små rätter genom en app i telefonen och drinkarna smakar godis. hallon och saltlakrits, persika, solero och sura flaskor. vi blir sittandes i ett par timmar och när klockan börjar närma sig tjugotvå och trettio börjar jag gäspa. dagen har varit lång – innan jag mötte dessa två höll jag födelsedagsmiddag hemma för min familj. med gräddfläckar på klänningen och med rotfrukter och grönsaker som brändes vid i ugnen.

vi pussas, kramas och jagälskardighejdå. sen öppnar jag dörren till en taxibil som det står ledig på och åker hem till Hugo som fortfarande är vaken. jag tar försiktigt upp alla mina saker ur Artilleriet-påsarna som jag fått och visar honom. sen tittar jag länge på en bild jag fick av Tove – en bild på oss, från min nittonårsdag.

jag hinner knappt somna innan jag hör hur Ebbe klättrar ur sin spjälsäng och Hugo skyndar upp, natten gick så fort. jag får en kopp kaffe och grattis på födelsedagen älskling. halv tio kommer min mamma och gratulerar mig, sen tar hon Ebbe med sig ut på landet. Hugo går till frisören och sen äter vi wienerbröd på Brogyllen, promenerar hand i hand och köper jacka, skor till honom och en till födelsedagspresent åt mig.

vi äter middag på Tacos and Tequilas och tar en bild under körsbärsträden. när vi är hemma har klockan nästan hunnit bli sex. det är tomt och vi är båda överens om att barnfria timmar i all ära men det räcker så. ingen av oss saknar det gamla livet utan Ebbe-Lou.

någon timme senare står jag och dividerar med en skitförbannad tvååring som inte alls tänker sova fastän ögonen går i kors och tänker trots det att jag står på en rätt bra plats i livet, hur man än vänder och vrider på det.

 

4

2 kommentarer

  • Reply
    Annika
    02/05/2017 at 15:47

    Grattis i efterskott!
    men åh, vilken perfekt födelsedag/ar! Och så vackra bilder, som vanligt. Blommor <3
    Jag fyller år om några veckor och just nu känns det lite sorgligt att jag inte har familj eller närmsta vännerna i närheten, för det är ju så mysigt att hitta på nåt lite extra ändå!

    • Reply
      Sandra Bergström
      03/05/2017 at 09:07

      Tack! <3 Det var verkligen bra! Jag förstår, hade ett par sådana födelsedagar i Stockholm, det var väldigt ledsamt. Hoppas ni hittar på något fint så det inte känns lika mycket <3

    Lämna en kommentar