personligare.

i ljuset.

jag ska skriva, jag ska säga, jag ska göra.

men jag gör
ingenting
alls.

min blick vandrar bort,
sinnet ännu längre.

vad säger man
när allting
är

bra?

och allt
som inte är

det bryr jag mig
inte längre
om.

jag har tappat bort
ett par nycklar.

vi har inget sommarhus,
ersättningsbussarna är överfulla,
jag har inget körkort.

och inte heller någon examen
förrän nästa år.

jag har brutit upp
med människor

som jag saknar.

men ändå
somnar jag gott
om kvällarna.

ändå

är allting

bra.

som om jag fått ordning
på det där verktyget,

på det som ska prioritera,
sålla, gallra, sortera

så att min blick
kan få vandra bort
till en färgexplosion

och stanna

där.

3

2 kommentarer

  • Reply
    Annika
    16/07/2017 at 20:46

    Bra! Fint!

    • Reply
      Sandra Bergström
      22/07/2017 at 07:35

      <3 !!!

    Lämna en kommentar