Monthly Archives

februari 2019

Fint, bra, jag gillar

Julita, ett arbetsrum, antikmässan och E-hyllan

Jag har sovit på soffan i natt, precis som de senaste nätterna och nu sitter jag här bland täcke och kuddar med Signe som äter macka överallt. Jag mår illa men har precis svalt två Lergigan comp, min räddning varje graviditet, så snart borde det bli bättre igen.

Försöker dricka kaffe och längtar ut efter äventyr så jag (hets) smsar Ebba, som fortfarande sover.

Jag har känt mig lite motarbetad av livet den senaste tiden och utan att gå in på allt för många detaljer fick jag, som grädde på moset, en allergisk reaktion och ögonen svullnade upp som två tennisbollar. Men med antihistamin morgon och kväll har det försvunnit och nu är det mest rött och torrt runtomkring. Det ser inte heller alldeles tjusigt ut men det är absolut bättre än det andra.

I vilket fall så kommer här lite fint som jag sprungit på ute på internet;

Målbilden, vyn jag drömt om i flera år. Men från ett köksfönster. Föreställer mig själv där i morgonrock och en kopp kaffe. Tänk att se årstiderna byta kostym där. Så fint så fint.

En till bild frånsamma hus. Här skulle man ha ett skrivbord under fönstret.

Ett inlägg från Stiliga hem som skrivit om antikmässan. Tycker om blandningen på de här bilden, hade eventuellt velat ha en mer modern matta eller kanske tavla ovanför soffan.


Samma blogg ledde mig hit till E-hyllan. Om vi hade platsen så hade jag utan tvivel investerat i den här.

12
Gravid

Status vecka 8

Det är tre veckor sedan jag fick veta att jag är gravid och idag gick jag in i vecka 8. Det har varit bland de märkligaste veckorna i mitt liv eftersom de i stort sett varit symtomlösa och jag har mer än en gång funderat på om jag borde köpa ett test till, på om jag verkligen är gravid, trots att jag fått positivt på tre test. Det har ju inte känts alls?

Men så började illamåendet smyga sig på i dagarna och nu känner jag inga tvivel längre. Plus yrsel och en allmän känsla av att “det händer någonting” i min kropp just nu, som har börjat göra det svårt för mig att somna. Så för första gången i mitt liv somnar jag framför TV:n för att det är det enda sättet just nu. Jag som hatar att göra det egentligen.

Det känns nu att kroppen börjat gå in i sin sfär. Så var det med Signe och Ebbe-Lou med – kroppen börjar stänga ute allting och kräver en stängd dörr, iskall saft och lugn. Flera timmars sömn. Den tar det den behöver till det som växer i livmodern och lämnar kvar resterna till mig.

Och magen, den är så svullen nu att jag ser ut att vara i slutet av graviditeten istället för i början. Det ser ut som att jag gömt en basketboll under klänningen och till råga på allt så går jag dessutom runt och klappar. Fastän jag vet att det bara är semlor och goda frukostar under handen och inte en bebis.

Om några veckor har vi vårt första ultraljud och då får vi veta hur landet ligger, om hjärtat tickar på som det ska. Och jag ska ta prover för att se hur det står till med mina gallsyror; det är tydligen inte helt ovanligt att få hepatos igen, om man haft det tidigare. Jag hoppas allt är bra. Att min lilla minsta har ett hjärta som slår så snabbt som det ska och att min snälla, starka kropp slipper utmanas mer än nödvändigt.

Här nedan är en bild från ett inlägg jag skrev i vecka 10, när jag väntade Signe och vi precis hade varit och sett att allt var bra. Hoppas så innerligt att jag och Hugo får börja mars månad med att fira samma sak igen.

10
Vardag, dagbok, samman...

5 små men stora

Ja, vi pratar alla om det men nu har det ju varit bristvara ett tag – ljuset.

Vardagen.

När vi vaknar är vi ensamma, det finns ingen annan här än vi. Hennes kinder är blossande röda, så som de blir när hon har sovit. Lockarna är svettiga och den lilla gropen i kinden gör sig synlig när hon ler yrvaket. Vi stannar kvar en stund, vi har inte bråttom.

Hon sitter i hörnet på diskbänken och skramlar med stekspaden och decilitermåttet. Jag måttar kaffe och vispar samman gröt. Hennes pyjamas är blå med gula citroner på. När hon möter min blick ler hon så att jag ser de fyra sockerbitarna i munnen.

Just nu kan hon bara somna om hon får ligga mage mot mage på mig. Hon somnar med näsan mot mitt nyckelben och sover tungt. Min bekymmerslösa skatt. Som jag älskar henne.

Ranunkel med färg på kanterna.

När han skulle gå på kalas förra helgen valde han kläder själv. Det finaste han kunde tänka sig var en något för liten tröja med Jurassic park på, jeans med regnbågar på knäna och så en kikare runt halsen. Världen ur en treårings ögon, den måste ju vara fantastisk.


8
Vardag, dagbok, samman...

Helgen som försvann bland tvättberg, candycrush och frisyrdrömmar

Jag sitter i vår säng. Fönstret är öppet och kaffet är varmt, vi har ett typiskt Göteborgsväder idag med dimma och regn i luften. Jag ser Hugo med vagnen och Ebbe-Lou i sin svarta overall med cykelhjälmen på huvudet. Jag stod precis och tjoade på honom när han åkte nerför backen på sin blå cykel, sen skickade vi slängkyssar åt varandra och nu sitter jag här och tittar lite på dem då och då.

Vi hade en lång period av maktkamp och många bråk men nu när vi kommit ut på andra sidan är allting bättre än det var innan. Det måste vara svårt för en sådan liten, att förstå världen, att hitta sin plats och att försöka hantera livet med allt vad det innebär. För fastän deras världar är små, för oss, så är dem ju trots allt enorma för dem.

Vår helg försvann, som för så många andra barnfamiljer, i ett nafs. Ebbe-Lou var på kalas och vi andra tre åt sushi i Saluhallen under tiden. Resten av lördagen tvättades det berg av lakan och kläder, emellanåt slängde vi ett öga på Talang som gick i bakgrunden och jag nådde nya nivåer på Candycrush. Det kändes nästan som tiden innan internet.

Imorgon har jag en tid bokad hos Victor Noblesse. Efter ett och ett annat halvbra frisörbesök de senaste åren ger jag nu upp och provar här. Jag tänker något kort, ungefär som på bilden, när Signe var alldeles liten och ny. Fast utan lugg och nåååågot mer välputsat.

12
Fint, bra, jag gillar

Celine Hallas

Jag vaknade upp på ett oförklarligt dåligt humör idag, det kom krypande redan igår men idag känner jag mig mest som en tickande bomb. Helt utan anledning. Antar att hormonerna har disco eller bara allmän snedtändning.

Men så hittade jag den här mini-intervjun med Celine Hallas, en av mina största inspiratörer sedan ett tag tillbaka, hos Mads Nørgaard och blev faktiskt på ett bättre humör. Det är något med det…mer på riktiga, som jag tycker om. Hallas känns så okonstlad.

Tycker också att det här är ett exempel på helt rätt kombination av produkt och person – de färgglada tröjorna och så intervjun om Celines syn på färg.

Ni hittar texten med fler bilder i sin helhet HÄR
Happy reading!

7
Kläder, kläder

En kjol på tre sätt

Projekt garderob är igång och jag försöker att hålla mig till kläder som går att kombinera på fler sätt en ett. Den leopardmönstrade kjolen gör sig till exempel bra mot flera överdelar och till flera stilar. Det beror väl på vilka oskrivna regler man kan tänka sig att bryta mot men jag bryter gärna mot de flesta om de ger mig en garderob som jag tycker om och kan nyttja till max.

Men jag tar det i etapper, nu när stickade tröjor och kjolar har plockats ihop är det kimonos och klänningar som ska hitta sin plats och efter det blir det “flowy dresses”. Jag utgår hela tiden från kollagen i det här inlägget och tänker mycket Capsule wardrobe men med något mindre restriktioner och med lite andra riktlinjer.

12
Vardag, dagbok, samman...

Några ögonblick ur min telefon


Livsnjutet.


Smaka bara på namnet – Elektrotekniska byrån. Ljuvligt.

Det lilla lilla knappt synliga strecket <3


Favoritgrejer.


Ebbe-Lous rum i solattack.


Det här, hörni. Det här.


En dag hemma hos oss när det såg ut som självaste faen överallt. Så som det gör ibland. Men ändå mysigt.


Kojbyggarna. Fast mest Kojmarodör till vänster.


En gång när jag försökte skriva uppsats med den här lilla hångelapan bredvid.


Under våren och hösten lyser solen in på ett annorlunda sätt än vanligt. Det här var en sån dag.


Min kompis på första parkett när jag diskar. Endast nöjd då.


Vänner man haft i en evighets evighet som blir kompis med ens barn <3


Kjolen, blommorna, koppen. Och bilen.


Johan & Nyström. Det finaste fiket i den här stan. Faktiskt.

Titta bara. Så fint.


7
Kläder, kläder

Min stil 2019

Jag hade väl en och en annan idé om hur min kropp skulle se ut under året och jag kan lova att en stor bula på magen inte ingick i den visionen. Men nu är det som det är och snyggt kan man trots allt klä sig som gravid. Så länge det är bekvämt, tänker jag. Här har jag hittat några bra alternativ som går att justera något. Man måste ju inte ha jeans – tajts går bra! Korta stickade tröjor kan bli svårt om magen är stor för då hamnar ju mudden under brösten så en längre sådan till pennkjolen är väl egentligen att föredra. Och hejdå med alla klackar och hej till sneakers istället. Alla bilder finns här i min mapp yes yes yes på Pinterest, min bästa källa till inspiration.

  1. Det här är en av de bästa kombinationerna jag vet – klänningar som kimono till antingen helsvart eller ett enkelt linne och en fin kjol. Fint att våga gå på med mönster på mönster och, som på bilden till höger, lite mer dovt till färgglatt.
  1. Stickade tröjor i färg till glada kjolar, gärna i kontrastfärger är nog det jag faktiskt bär mest själv just nu. Det har varit mycket kjolar det senaste året. Mer än klänningar av någon anledning.
  2. Pennkjolar i stretch är ett så skönt plagg. Tyckte den här kombinationen var extra fin – leo och pärlbroderier.
  3. Detta är också ett bra vardagsalternativ – svarta byxor och en prickig T-shirt under en kimono som bryter av det hela totalt. Två outfits i en, snacka om bra komplement i kapselgarderoben.



  1. Jag gillar tanken på att ha en stor kofta som jacka. Särkilt med tanke på att jag är så varm att jag sover med fönstret öppet trots att det snöar. Fint med den färgglada väskan och vadlånga kjolen till. Vardagselegant och redo för det mesta.
  2. Flowy dresses är alltid rätt. Men jag hade klätt ner med enfärgade strumpbyxor och en lite mindre väska att hänga över axeln. Och sneakers.

  3. 2. Stickade tröjor i färg till glada kjolar, gärna i kontrastfärger.
  4. Pennkjolar i stretch kan vara ett av de skönaste plaggen jag vet. Gärna ihop med en härlig tröja med detaljer. Tyckte den här kombinationen var extra fin – leo och pärlbroderier.
  5. Superstor kimono i olika färger och prickig t-shirt till svarta byxor är SÅ fint! Jag tror inte jag har en så färgglad men jag vet att jag har en hel del tyg som skulle kunna bli en fin kimono tillsammans.
14
Gravid

Funderingar kring graviditet nummer 3

Ja, vad säger man egentligen om gårdagens nyhet. Mer än att det inte var planerat och att jag går runt och försöker förstå att det kommer ett till barn innan året är slut. Eller ja, det vet vi ju inte ännu, eftersom jag bara är i vecka fem och allt kan hända. Men det kan det ju även efter vecka tolv och det är därför jag inte tycker det är svårt att berätta om, trots att vi är så tidiga. Det finns inga garantier, någonsin, under en graviditet. Och det här är vad som händer i mitt liv nu och går det åt skogen så kan vi väl prata om det med isåfall?

Jag har svårt att tro på det så jag går ständigt och väntar på en blödning. Kan man ha en sådan tur, som vi haft, en tredje gång? Kommer jag få problem med levern igen och hur ska då allt det här sluta?

Den här gången svävar jag inte på moln, jag är istället mer orolig än jag varit tidigare.

Vi pratade om ett tredje barn men det var i termer som OM, SENARE och KANSKE. Men så bestämde sig livet för att ta ett eget beslut och nu blev det som det blev. Vi har varit chockade och tänkt ur alla praktiska vinklar på om vi klarar det. Om vi kan ge alla barnen ett bra liv. Det är ju inga hundvalpar. Och vi gör ju lite så, jag och Hugo, att barnen kommer först och sen vi. Så det har varit mycket tankar kring oss med, om vi kan komma ytterligare ett steg bakåt i kön.

Förstå mig rätt – vi är så oerhört glada, men alla måste ju må bra.

Vi tror att det kommer gå, att barnen kommer ha roligt tillsammans. Vi tänker att Signe och mini kommer börja på förskolan samtidigt och förhoppningsvis på samma avdelning. Att de alltid kommer ha någon att leka med på lekplatsen och att de har en storebror som gärna spexar och leker roliga lekar. Vi tänker att det kanske blir lite mer att göra men att det nog ändå inte blir en så stor skillnad, för vi hävdar fortfarande att enbarns-chocken var värre än två.

Och så tänker vi att om vi någonsin ska ha ett tredje barn så är det nog nu, när man fortfarande står och klampar i småbarnsåren.

Tänk. Att snart står man så här, med en kula igen.

20
Vardag, dagbok, samman...

När inget blir som man som tänkt sig

Jag åter till Linnéplatsen och promenerar ner mot Prinsgatan. Klockan 12 ska jag möta Julia men jag stannar först till på apoteket som ligger på vägen. Apoteket där Hugo skulle köpa tuggummi, på vår första riktiga träff, för flera år sedan. Jag köper ett paket med två graviditetstest och fortsätter vidare.

Julia och jag går ner till da Matteo på Magasinsgatan och jag går in på toaletten för att ta ett test. Det är ett måndagsexemplar, inte ens kontrollrutan säger något. Ta ett till säger Julia. Det gör jag. Det lyser i kontrollrutan men sedan händer ingenting mer – jag är inte gravid och jag andas ut.

Vi har testet mellan oss, jag och Julia. Efter en stund tar hon upp det och tystnar. Där finns ett svagt streck, så svagt att det är svårt att tro på. Vi ställer oss i fönstret, jag går fram till bordet bredvid vårt och säger ursäkta mig kan jag få låna dig lite till en person jag aldrig sett förut och sen frågar jag ser du vad vi ser? Det gör hon.

Strecket är svagt men det är där. Jag skakar av både oro och glädje och jag ringer Hugo, som också han blir darrig på rösten men glad. Det här var inte planerat, inte ännu. Vi vågar inte tro på det helt men vi pratar om det hela dagen, hela kvällen. Säger att det är nu eller aldrig.

01.49 vaknar jag och går in på toaletten medan alla andra sover, jag tar ett till test och väntar.

Plus.

Nu är det ingen tvekan mer.
Vi ska ha ett till barn.

15