Vardag

Inredning

Mamahood

Jag skriver

Om stormen, vardagen och andrummet

Vi har haft storm i Göteborg idag, här utanför fönstret. Där påskliljorna brukar stå ligger nu något som ser ut som en nertrampad och sorglig hög. Regnet tog dem.

Signe sov sig igenom åskan, på mig och Ebbe bäddade jag ner i fåtöljen i den korta pausen jag gav mig själv att göra kaffe och hämta en bok innan jag intog position igen. Sedan första natten i livet utanför har hon somnat och sovit på mig. Jag har ingenting emot det, jag tycker till och med om det. Hennes varma huvud mot mitt nyckelben och den lilla kroppen som andas djupt mot min. Jag kan slå armarna om henne när jag vill, stryka henne över ryggen och pussa i lockarna. Lilla myset, kallar jag henne.

Jag har börjat läsa Stephen King och dricka hejdlöst med kaffe. Jag drömmer konstant om att göra mer men redan innan klockan slagit åtta börjar min kropp göra sig redo för att sova. I min telefon har jag långa listor med sånt jag vill göra och jag somnar med en längtan efter morgondagen för “då ska jag…“.

Men jag hinner sällan göra någonting av de där listorna alls, för vardagen tar mig, lite så som regnet tog det som var kvar av påskliljorna. För varje dag är det ungefär samma sak; jag går upp sist och får kaffet i sängen, jag plockar i lägenheten, klär på barnen, ordnar frukost, lämnar på förskola, agerar sovkudde, dricker kaffe, hämtar på förskola, sätter maskrosor i små koppar med vatten, tackar för teckningarna, pussar knän som gör ont, räddar blomjorden från att hamna i Signes mage och lagar middag.

Ibland tänker jag att det här livet kommer göra mig galen en dag, fastän jag ju vet att det inte är för alltid. Fastän jag vet att det jag gör är värdefullt i sig. Men det måste finnas mer mellan sovstunder och disk, mellan lämning, hämtning och är temperaturen rätt?

Och därför skriver jag uppsatser, därför finns jag på den här platsen, därför har jag blommor i hela lägenheten. Därför läser jag böcker. Därför, därför, därför. Därför att jag måste.

6
Personligt

Om dem jag älskar.

Hittade den här bilden i en bortglömd mapp och slungades genast tillbaka. Han var så liten, klädd i kaptenhatten och var min alldeles enda lilla. Signe hade visserligen precis börjat gro i min mage, så egentligen fanns det ju en till. Men där och då var det bara vi. 

Och sen kom den här, skatten. Gud vad jag älskar henne. Och honom. Dem båda. Så, så, så glad och tacksam för att det blev just de här två. Önskar inget mer och önskar mig inget mindre. Som natt och dag och det bästa ur två världar. 

Och en bild från när vi åkte till Strängnäs och tittade på Facienda för första gången, där vi sedan gifte oss. Så knäpp bröllopsdag vi fick, men så bra det blev sen ändå. Vi behövde bara komma tillbaka till en plats vi ville vara på och landa litegrann. I november är det fyra år sedan vi stod i det andra rummet i den här byggnaden och sa ja till varandra. Älskar honom så vansinnigt mycket, fortfarande. Till och med mer idag än då.

4
Alingsås Inredning

Alingsås – inredningen i vardagsrummet

Nu är det mindre än fyra veckor kvar tills vi flyttar och varje helg fram till dess är uppbokad med sånt som rör flytten. Vi har bokat flyttfirma till den 14:e och en dag för lägenhetsbesiktning. Jag tänkte gå igenom lägenheten lite mer nu och samla mina tankar lite, men det blir inga krispiga, ljusa och luftiga mäklarbilder här inte. Det är ju trots allt ett helt vanligt lägenhetsbyte. Men, man får ändå en god bild av vad som väntar en, tycker jag. Jag kände själv ganska fort att den här lägenheten var rätt för oss, fastän att den inte har några  tidstypiska detaljer eller annat visuellt eftertraktansvärt. Däremot är den praktisk, luftig, ljus och mysig. Och det kommer man ju ganska långt på. Plus att känslan är där och att jag verkligen kan se oss där framför mig. Här nedan kommer nästan hela  vardagsrummet. Jag tänker att vi också ska ha soffan stående på samma plats vid fönstret, tråkigt kanske och inte särskilt “nytänkande” men däremot helt rätt för den yta, tycker jag. Jag vill absolut inte ha någonting framför fönstret eller balkongdörren här. Tror jag.

Blå bas

 

Jag har velat ett tag mellan rosa, blå och gula väggar i vardagsrummet men bestämde mig ändå för blått när jag såg den här bilden hos Svenskt tenn. Jag misstänker att det är deras tapet Blå Lin, så en liknande NCS-kod borde inte vara allt för svår att hitta. Den slår så fint mot allt jag tycker om. Mörkt träslag och färgglada detaljer. 

Soffhörna

Den här bilden har jag visat förut, den kommer ju från Sofie som driver @thusthefuss och är ungefär så jag tänker mig hur den delen av vardagsrummet kommer se ut när den uppdaterats. Blå väggar, Hugos vita funkislampa och fåtöljer snett mitt emot soffan. Jag tror dock det kan bli lite för tajt med fåtöljerna så som jag tänkt mig men jag tänker åtminstone prova. När det kommer till soffan så tror jag att jag ska låta vår soffa vara utan allt tyg jag brukar kasta på den och låta den vara grå och intetsägande. Ungefär som här, så att annat kan få ta plats.

Tavelvägg

Tavelvägg har jag velat mellan i så många år. Det har kommit upp en då och då men utan planering. Den här gången vet jag säkert att jag vill ha en och har redan börjat samla ihop en hög för det. Antingen ska den vara alldeles rak upptill och liksom droppa ner eller så hängs den upp i nivåer. Tänker blanda upp sånt jag har målat själv med Hugos konst och några loppisfynd och posters. Och såklart – Ebbes teckningar. Funderar på om det skulle kunna bli fint med passepartouter målade i samma färg som väggen.

Matplats

Köket och vardagsrummet är avlångt och ganska öppet tack vare det stora fönstret emellan och det är absolut en detalj jag älskar – fönstret. Så skönt att kunna stå i köket och laga mat men ändå se barnen i vardagsrummet och samtidigt slippa matos överallt. Tio av tio för den konstruktionen. Men lite tröttsamt att fortfarande inte ha något rejält kök. Det finns plats för ett matbord i köket men det blir nog för trångt så vi kommer ha (jo, Hugo, det KOMMER vi) ett matbord i vardagsrummet. Där kan Ebbe pyssla om han vill, jag kan sitta och skriva och alla kan äta middag tillsammans utan att sitta med tallrikarna i knät. Och så här tänker jag mig att matdelen ska se ut – ett par lampor i en klunga (får gärna vara rislampor), några få tavlor och gärna en inmålad skänk eller hylla bakom bordet där man kan ha spel och diverse fina grejer. Ett runt bord blir det med allra största säkerhet inte – vi kan inte längre försvara mängden bord vi har i förrådet men förmodligen blir det vårt röda matbord som får stå där. Tror det blir fint mot blå väggar.

Växter

Ytterligare någonting jag samlat på som en dåre de senaste åren – växter. Men har adopterat bort flera stycken och tänker försöka hålla den lilla högen till en samling av växter med lite karaktär. Som inte är alltför slentrianmässiga. Pelargoner och Rosenskärm har jag redan, nu ska jag bara hitta mig ett riktigt fint palettblad.

Så, det var vardagsrummet. Alla bilder finns i min mapp Happy home på pinterest.

5
Vardag, dagbok, samman...

Spoon, kriskommunikation, origami och ett boktips.

Gårdagen började på Järntorget. Här gick jag folkhögskola  för åtta år sedan och kort efter att vi  flyttat tillbaka gick jag en keramikkurs här med. Älskar Järntorget. När jag gick i skolan köpte jag alltid kaffe på Cigarren och gick till Myrorna på rasterna. Kunde göra fantastiska fynd där på den tiden, till skillnad från idag. På helgerna gick vi nästan alltid ut på krogarna där omkring så mycket av min tid kretsade runt just Järntorget då. 

Jag hade min favoritblus. Har byxorna i det setet med men det har inte riktigt blivit av att ha dem tillsammans än. I vilket fall så är det ett favoritplagg.

Målet för dagen var Spoon, en contentbyrå som bjudit in till frukost med Postnords kommunikationschef som berättade om hur de hanterat krisen som Postnord haft de senaste åren och hur lyckats. vända situationen. Oerhört lärorikt, känner att jag fick med mig mycket därifrån. För ett tag sedan var jag på en annan föreläsning, arrangerad av Sveriges kommunikatorer – också intressant. Och välbehövligt för hjärnan, själen. 

Efteråt gick jag för att möta Hugo som kommit för att lämna över Signe innan jobbet och förälskade mig i butiken BlomBlom på vägen. Så mycket fint både inne och ute, rekommenderar verkligen ett besök. Finns mellan Järntorget och Haga.

Som sagt; mycket fint.

Gick sen vidare, förbi Haga och Fåfängans antik som höll på att vakna till. Målet var Grönsakstorget.

För där har nämligen Anneli som driver Marloe Jr en popup tillsammans med Littlephant och Design på Bergkulla.

Jag lärde känna Anneli när hon jobbade på föräldrakooperativet som Ebbe gick på. Vissa människor fastnar man helt enkelt för. Och se bara så jäkla duktig hon är. Den randiga bodyn fick Signe i present när hon föddes, fast i gult. Så, så fin <3

Hatar egentligen det här ordet men det passar för bra för att inte använda här; ögongodis. Vart man än tittade.

Det fanns en övervåning med, som man aldrig ville lämna. Önskar ljus, planlösning och ytor i ett framtida sovrum, tack. Och origami i taket och broderade kuddar. 

Sen var jag helt slut av stadsintryck och åkte för att hämta upp en bunt blommor och tog med mig Ebbe hem från förskolan på vägen. Planterade om pelargoner, stekte lax och sparris till middag och slocknade klockan 22 efter att ha läst en halv bok som jag inte kunde slita mig från – Skrik tyst så inte grannarna hör av Karin Alfredsson. Bra språk, bra upptrappning och alldeles lagom detaljrik.

5
Vardag, dagbok, samman...

Om att vara trött och om att längta efter sommaren

Det tar verkligen på krafterna att vara föräldra-“ledig” och hela den här veckan har jag lämnat över ungarna i dörren minuten som Hugo kommit hem och sen gått och lagt mig. Jag har lite svårt för att klara av så mycket energi i så många timmar. Lite mer påfrestande blir det när jag är i det 24/7. Det blir liksom aldrig helt lugnt och när det väl blir det, ja då är det kväll och då orkar jag knappt hålla ögonen öppna. Det har gått så långt att jag somnar i soffan till teven, vilket jag egentligen hatar för att jag alltid vaknar till mitt i natten, med huvudvärk och en jobbig känsla i kroppen. Det här med att vara hemma med barnen är en tid jag aldrig kommer ångra, men ärligt talat – fan vad trött man blir.

Och flytten, den närmar sig för varje dag som går och jag går nu igenom allting i ett lite lugnare tempo. Nästa vecka går första lasset till lägenhetens förråd och efter det är det mindre än tre veckor kvar till den riktiga flyttdagen. Jag försöker dessutom ta mina sista tio högskolepoäng innan sommaren är här för sen ska jag bara ägna sommaren åt att måla väggar, bada på stranden, ha picknick och plantera växter på balkongen. Det kommer bli fint.

Jag längtar.

 

alla bilder finns i min mapp stuff.pretty på pinterest

4
Vardag, dagbok, samman...

Födelsedag och presenter

Jag börjar bli bättre på att fira födelsedagar och det här året var inget undantag. Jag hade vänner över som drack prosecco, åt tårta och förde livliga diskussioner. Ett blandat gäng kvinnor med starka åsikter gemensamt. Smarta, vältaliga, allmänbildade och snälla. Är så glad för att dem är en del av barnens liv, att de får växa upp med dem.

Och trots att jag inte skrev någon önskelista fick jag ändå så mycket fint. Främst presentkort som verkligen förlängde känslan av födelsedag.

Den här lilla fisken köpte jag för ett av presentkorten  på Arket. Tror den kommer bli fin på skrivbordet med en liten blomma i. De gröna Spruzzikopparna passar fint ihop med de turkosa som jag redan har, så tre sådana fick det bli.

På Artilleriet köpte jag två nya krukor. Jag har redan några men behövde fylla på. Tycker dem är så enkla men detaljrika samtidigt.

Det här fatet kommer också från Arket och i det har jag smycken och håracessoarer nu. Men tror det skulle vara fint att servera t ex sparris i.

Svartprickig variant av Spruzzi som påminner om en dalmatin. I den har jag scarfar och hårband.

Håracessoarer som jag köpte åt mig själv och som används flitigt. 

Och slutligen två ljusstakar som jag köpte åt mig själv på second hand. Blir glad när jag ser dem. 

7
Jag skriver

världen är knasig och en del människor är obegripliga

Jag bläddrar i mina böcker och jag skriver om kampanjer men jag tänker inte alls på dem. Istället tänker jag på hur många rädslor en människa kan ha, hur mycket oro kan ett hjärta rymma, hur många tankar hinner man tänka under ett helt liv?

Kan man odla tulpaner i krukor och är inte korv med bröd en alldeles ypperlig middag, egentligen?

Jag tog barnen med mig till Trädgårdsföreningen, Signe gungade och Ebbe klättrade högst upp i klätterställningen. Jag sneglade på andra föräldrar och såg flera som hade med sig pastasallad i glasslådor och pepparkaksburkar. Vad smart. Vad mycket jag fortfarande har kvar att lära.

Tulpanerna svajade stolt i kylig vind och i Palmhuset trängdes vi alla med våra kameror. Hugo kom förbi och sa hej, när han gick tillbaka till jobbet slängde Ebbe sig förkrossat på marken i protest för att han inte fick springa efter. Jag glömmer ibland att han bara är fyra och hur mycket otyglade känslor en fyraåring består av. Han gör vad han kan för att få ett grepp om världen och förstå den men jag förstår att den ibland måste verka alldeles vansinnig.

Varför skulle han egentligen förstå att det finns tillfällen när hans pappa måste gå någonstans, utan honom? Vi är ju alltid tillsammans, i hans värld är det alltid vi, vi, vi. Det är så självklart. Ord som jobb och egentid måste te sig som oförståeligt nonsens i hans öron. Han förstår så mycket och så lite på en och samma gång. Varför sitter det vuxna med skor på spårvagnssätet när man ju inte får, undrar han med bekymrad min och jag vill bara ta honom i famnen och säga älskade, älskade barn, världen är knasig och en del människor är obegripliga. Men jag säger bara att jag förstår att han undrar, men att alla inte vet att man inte får. Och han accepterar min förklaring men tittar ändå oförstående dit igen.

Jag pratar med en kompis jag inte pratat med på sju år och jag faller dit och vill visa att jag inte “bara” är mamma, att jag är lika kul och skoj som förut. Jag ger fort upp. Jag är inte längre bara kul och skoj. Nu är jag mamma med.

6
Alingsås Inredning

Alingsås – planlösning och inredningstankar

Nu är det inte allt för många veckor kvar tills vi flyttar och jag varvar det tråkiga – rensa, städa, kolla upp offerter för flyttfirma med tankar om inredning. Det här blir den sjätte lägenheten som jag och Hugo bor i under våra snart sju år tillsammans. Galet ändå. Men det gör en ändå något rutinerad i flyttkaoset som komma skall.  

Jag tänkte jag skulle samla alla tankar kring lägenheten i egna inlägg och kanske till och med en egen kategori så vi börjar här, med planlösningen, som varit guld värd för mig som faktiskt inte ens sett lägenheten mer än på (ungefär tusen) bilder. Jag lämnade över det till Hugo för att det skulle bli gjort som allra smidigast. Det är ingen lägenhet med brädgolv eller med samma äldre charm som den vi bor i nu, utan den är något mer “modern”. Byggd runt sjuttiotalet, om jag inte är fel ute.

Och eftersom det är en gavellägenhet med ljus från tre olika håll, så är det en ljus plats. Mellan köket och vardagsrummet är väggen dessutom ett enda stort fönster vilket betyder att ljuset går igenom där med. Vid den glasväggen har jag tänkt ha ett matbord i vardagsrummet och i köket tänkte jag nyttja den väggen som arbetsyta – det finns ju inte överdrivet mycket av den varan där.

Barnens rum kommer att bli det stora sovrummet vid vardagsrummet och vårt kommer bli det lilla närmast köket. På så vid väcker man dem inte om någon av oss går hemifrån riktigt tidiga morgnar och man hör dem om man sitter en kväll på balkongen. Sen behöver vi inte ett särskilt stort rum heller, jag och Hugo. 

 

Övergripande målbild är som ni ser något rörig men det är nog för att jag mer har en stark känsla än en helt klar bild över hur jag vill att det ska bli. Jag vill vara modig och genuin den här gången och tänker att det ska bli en plats att hämta energi ifrån, en plats som gör en glad. Den ska kännas hemtrevlig och ‘på riktigt’ med en blandning av nya saker och gamla secondhandfynd, ungefär som där vi bor nu men med lite mer färg och med mindre grejer som inte har någon egen plats.

Men ja, allt det här är ju drömmar och planer. Inget som är hugget i sten. Mycket kan förändras längs med vägen och efter att lägenheten har “känts in”. Men tills dess roar jag mig med det här, med den allra bästa delen och pinnar vidare.

Alla mina bilder för lägenheten hittar ni i min pinterestmapp Happy home 

5
Vardag, dagbok, samman...

ett överblommat magnoliaträd, röda ränder, pastellfärgad brudslöja och ett gult skåp.

Herregud det är redan fredag imorgon, säger Hugo. Jag nickar och räknar dagarna för mig själv, kan han verkligen ha rätt? Hur är det ens möjligt att veckorna går så fort? När jag sen tittar i telefonens fotoalbum slås jag av att det är maj och inte april mer. När hände det? Det är som om jag bara hängt med men inte hunnit registrera det. Men så är det, nu är det maj. Då magnoliaträdet blommar över och tackar för sig, efter den spektakulära inledningen till våren. Det har varit en fin början på våren, med bland annat födelsedagsfrukost på Brogyllen, färgad brudslöja i bunt, barn som fiskar i blomkrukan och ett nymålat gult skåp. Och hortensior.

Resten av den lilla tiden som är kvar av våren kommer nog mest gå åt att fylla flyttkartonger, ta farväl av Göteborg och skriva två nya uppsatser. 

Inte helt fel, det heller.

5
Vardag, dagbok, samman...

Vi flyttar!

I tisdags missade jag ett telefonsamtal och när jag ringde upp igår (kontorstider) fick jag veta att lägenhetsbytet blivit godkänt. Nu är det på riktigt, vi ska verkligen flyttat till Alingsås. Ursäkta, tjatet men det har varit en så stor grej för mig. Jag hatar dessutom att flytta och har börjat få ångest inför det. Inatt drömde jag till och med om det, att det fanns ett hål i köksväggen och att jag såg siluetten av råttor som sprang utanför. I drömmen blandade jag hela tiden ihop Alingsås med Stockholm och fick hela tiden påminna mig själv om att hur det låg till. Jag skulle gärna vara ett wildcard som “älskar förändring” men det gör jag inte. Visst har jag en tendens att driva till rörelse själv men det betyder inte att jag är bra på det.

Men det kommer bli bra, jag vet det. Vi har hela tiden varit så sökande, jag och Hugo, efter en plats vi kan landa på. Göteborg är ju inte bara Göteborg utan egentligen flera stadsdelar som man måste välja mellan och som har varit ett hett diskussionstema här hemma – vart ska vi låta barnen växa upp på riktigt, vart kommer vi kunna köpa drömhemmet, vart ska barnen gå i skolan och så vidare. I Alingsås måste vi inte välja bort någonting. Och jag älskar att det finns en strand där! När jag var liten spenderades somrarna på Skrea, tänk att Sigge och Ebbe kommer ha det så med nu. Tänk att alltid ha badkläder på tork och badleksaker på balkongen. Så mycket sommarlovskänsla över det. Och att kunna cykla överallt eller promenera ner till bageriet och köpa hem frukost.

Jag vet att det inte är Falkenberg men det känns ändå lite som att flytta tillbaka. Som att komma hem, på något konstigt sätt.

Bilder från vår vecka i Alingsås, förra året när vi insåg att ‘här skulle vi kunna bo’ <3

6