– Jag har mitt skrivbord. Det är allt jag behöver.
Sedan det fjärde rummet blev ett sovrum finns det inget rum som är mitt.
Och egentligen är det inte heller något jag behöver även om det vore fantastiskt att ha en studio med snedtak och enorma fönster. Men troligtvis hade det varit som när jag hade kontoret – jag hade inte gått dit ändå. Jag är en hemmakatt av rang.
Däremot behöver jag en egen plats om jag ska kunna fortsätta måla. För om jag ska behöva 1. skapa utrymme och 2. plocka fram allt varje gång så kommer det inte att bli av. Tröskeln kommer bli för hög.
Jag behöver ha ett bord redo med papper, penslar och färger. En plats som väntar på mig. Dit ingen annan går. Där bara mina saker finns. Mitt stök. Min ordning.
Problemet är dock att trots våra hundra kvadrat, så finns det inte jättemycket utrymme.
Efter några misslyckade ommöbleringar ställde vi tillbaka allting igen och mitt bord fick flytta in framför fönstret i vardagsrummet.
Optimalt? Nej.
Men jag har mitt skrivbord. Det är allt jag behöver.
