vardag

anteckningar om en fredag.

jag har inte sovit många timmar och utanför blåser storm. regnet piskar hårt ner
mot allt det träffar och molnen är nästan svarta. men, det är ju fredag. och vad
vore jag för någon som inte ens försökte med fredagsbuketter och fredagskänsla?

på med läppstiftet och upp med håret, fram med min svarta spetsklänning
och på med skorna. ner med Ebbe-Lou i vagnen och ut genom porten.
mot hållplatsen, trotsa ovädret.

halvvägs framme inser jag att det här var en av mina sämsta idéer på länge.
humöret har virvlat iväg med blåsten och Ebbe hänger med huvudet igenom
den lilla luckan som regnskyddet lämnar. han har bestämt sig för att inte missa
någonting och för att hans mamma är pjoskig och jobbig som försöker hålla
honom torr. mitt paraply får jag gå med över honom istället för över mig och
jag kan nästan känna hur läppstiftet rinner ner mot hakan och får det att se ut
som att mungi bad word a hänger neråt.

på spårvagnen är det fullt av fyra hundra tusen andra som också jagar
fredagskänslan i stormen. jag får vänta på nästa och irritationen i mig
mot Västtrafik stegrar högre än surfvågorna på Bali. som jag aldrig
surfat på, men hört om.

efter många om och men kommer vi på, efter det tar det inte många
minuter innan vi kan gå av i Brunnsparken och promenera upp mot
Kompassen. regnet öser fortfarande ner men det gör inte lika mycket nu.

jag köper två buntar blomster och ser Hugo komma mot oss. Ebbe-Lou
skiner upp och jag likaså. vi går till saluhallen och köper tre olika sorters
ost och några chokladpraliner. middagen köper vi färdig och sen åker vi
tillbaka och jag känner i mig att det är varken blommor eller ost som gör
fredag för mig, utan det är det att vi gör det ihop. att vi förbereder för helgen
tillsammans. 

Inga kommentarer

Lämna en kommentar