personligare.

capsule wardrobe

Nu för tiden är det många hinder
som skall kommas över när man ska
gå hemifrån.

Först och främst
alla köksredskap och leksaker
som ligger kastade på golvet.

Sen är det en hund som följer efter mig
från rum till rum.

Ett barn att säga nej till och hamna i konflikt med.
Eller som bara vill sitta med armarna runt min nacke.

Ibland en äkta hälft som går mig på nerverna
eller som bara är i vägen för det ena och det andra.

Allt det här, och mer därtill.

Och då har jag inte ännu nämnt något
om tiden det tar att hitta rätt i garderoben.
Den värsta tidstjuven och det högsta hindret
av dem alla.

Idag fick jag nog och förstod att problemet
är inte att jag har för lite kläder.
Utan det är att jag har för mycket.

Jag sökte på minimal och vettig garderob och hittade
till capsule wardrobe och blev hänförd av konceptet
– en begränsad garderob på 37 plagg att använda
under 3 månader.

Kunde inte sluta tänka på vilka 37 jag skulle behålla.
Satt på daMatteo och skrev sådant som måste skrivas
men sorterade efter varje punkt bort en sak eller två.

Gick raka vägen till klädkammaren när jag kom hem.
Snabbt och bestämt plockades kläder av galgarna
och lades ner i en kartong.

Jag gick på känsla – allt som fick mig att tveka måste gå.
Och det går fort när man väl börjar.

Underkläder, morgonrockar
och hemmakläder räknas inte.

Nu är jag nog nere på 47
så jag är inte ännu klar.
Men jag kommer fortsätta
under dagen tills jag når en
siffra som passar mig.

Någonstans drömmer jag
om att inte ha mer än 33.
Tror att det hade varit alldeles lagom.

Vill du läsa mer om det här
med capsule wardrobe?

Då gör du det här och här.

2 kommentarer

  • Reply
    Lund Johanna
    03/08/2016 at 10:35

    Men så himla bra! Jag är där helt naturligt just (har kanske 14 plagg) nu pga stor mage och snål plånbok, men sen när grejerna i den stora resväskan på vinden kan tas i bruk igen ska jag absolut göra något liknande.

  • Reply
    Sandra
    03/08/2016 at 10:41

    Ah vad kul att du hänger på! Var förresten samma för mig när jag var på smällen – inte alls mycket att välja mellan, det var (till skillnad från nu) trist! Fast iof var det också på ett sätt skönt för det var bara att klä på sig det som fanns och så var det bra sen.

  • Lämna en kommentar