Browsing Category

Ett hej

Ett hej

Om julen, Alingsås och mattan i vardagsrummet

Nu börjar julen komma till handeln och vi packade upp ljusstakar redan förra veckan. Jag har haft kunder som frågat efter juligt presentpapper och julstjärnor, redan ett par veckor innan. Och liksom när hösten gjorde sitt intåg i butiken känner jag att det blir än mer viktigt, för mig att hålla fast i säsongerna, i högtiderna för att hinna känna in var och en.

Så trots julstjärnor är jag kvar i hösten med äppelpaj och levande ljus. Med barn i skalkläder och med ett paraply under vagnen. Jag har visserligen köpt ett paket saffran som ligger i skåpet och jag planerar för både presenter och presentinslagning men där stannar jag. Jag vill hålla lite på det, vänta lite. Julen är den bästa högtiden jag vet och redan den första december börjar den hos oss, som en upptrappning. Och tiden som ligger framför den nu, hösten, är upptrappningen innan upptrappningen.

Det här året håller vi jul hos oss och vi har bjudit in både min och Hugos familj. Jag vill ge barnen en magisk morgon här hemma, ta en promenad i Alingsås och natta barnen i deras sängar. Från och med det här året åker vi inte längre bort på julafton. Åtminstone inte på ett par år. Jag vill att de ska förknippa julen med hemma.

Förresten, nu har vi bott i Alingsås i fyra månader. Och jag måste erkänna att jag är lite uttråkad, att jag på sätt och vis längtar bort. Men jag tror att jag har flyttat så många gånger de senaste åren att jag inte längre kan slå mig till ro så naturligt som andra kanske gör. Jag tittar redan efter nästa plats, drömmer om nästa flytt, tills jag kommer på att vi är ju här (mestadels) för barnens skull. För att de ska ha den trygga idyllen jag vill att de ska växa upp i. Och de trivs ju, Ebbe-Lou har lärt sig vart vägarna leder, förskolan är toppen och lekplatserna är så fina och omhändertagna så det finns gott om platser att leka på i stan. Vi har inte utforskat naturen ännu men vi har ett par utflykter som står på listan. Vilket kanske blir min svåraste utmaning eftersom jag absolut inte är en naturmänniska. Eller, jag tar gärna en promenad i skogen och vid vattnet men jag har inga termobyxor eller stövlar. Kanske blir det något jag införskaffar 2020. Men troligtvis inte.

Förresten, två dagar efter att mitt öga blivit bra så svullnade det andra upp, vad är det som pågår egentligen? Tur att jag är ledig och kan kurera mig här hemma fram till helgen. Förutom att bli bra tänkte jag eventuellt byta matta med. Mattan vi har nu velar jag så mycket om. Älskar den men kan inte bestämma mig för om den är för mörk för rummet, dessutom syns alla smulor. Och så måste den tvättas, kom jag på nu, tack vare Signes insmetade bananfläckar. Det blir kul. Inte alls en utmaning, eller så.

11