Browsing Category

Vardag

Blommor Vardag

Barn med feber och en vecka med blomsterbinderier

Vilken vecka det har varit, med två barn som haft feber omlott och sen har Signe två tänder som bestämt sig för att komma ut samtidigt. Samtidigt har jag jobbat nästan varje dag den här veckan. Så man skulle kunna säga att jag är lite trött just nu, att jag kanske skulle behöva sova ikapp litegrann. Och alldeles snart ska jag göra det men jag behöver få göra lite av det roliga mellan allt det här vardagliga också.

Vilket jag visserligen ska göra imorgon och på tisdag eftersom jag ska gå en kurs med Heidi Mikkonen och lära mig binda buketter från 10-18 tillsammans med floristerna på Sannegårdens blomsterhall som jag ju jobbar med och tar bilder åt. Ibland hämtar jag färdiga buketter men ofta tar jag bara med mig ett gäng blommor som jag gillar och binder ihop själv eller bygger arrangemang av. Men det är ju i grunden inte min yrkesroll så det skadar inte att jag lär mig mer om hur man får till de där riktigt fina buketterna. En ynnest ändå, att få göra något så roligt. 

2
Vardag

Vardagskonst + JWHF hela veckan

Hej hörni! Jag tänkte bara berättat att den här veckan gästbloggar jag hos justwannahavefun.se och de flesta orden går dit. Tycker det är både kul och läskigt på en och samma gång, men man (jag) måste ju våga lite, tänker jag. Och ibland är det nog bara bra att slänga sig ut på okänd mark. 

Jag skriver inlägg med stil som huvudämne och härjar där inne veckan ut – kom gärna in och säg hej om ni vill <3

 

9
Personligt Vardag

Hej från just nu

Åh vilken fredag. Det känns som att jag har jagat lugnet hela dagen. Inuti bröstkorgen har jag haft ångest som dunkat konsekvent. Vissa stunder avlägset men andra så nära. Tänker att det är stressen att alltid vara nästan i hamn, att alltid vara nästan på alla plan. Att aldrig bara kunna sätta sig ner utan att ha en kropp som är redo att resa sig upp för att uträtta något. Jag unnade oss dock en stund idag, efter hämtningen av Ebbe, lite lugn i soffan tillsammans och göra något av det mest meningslösa jag vet – titta på barnprogram tillsammans. Jag vet att jag behöver bli bättre på sånt, gå på lekplatser och titta på teve ihop. Det är väl ändå det som räknas i slutändan. Eller vad vet jag. Att laga mat, läsa böcker och pyssla ihop måste väl också räknas?

Imorgon och på söndag är det jag som öppnar butiken. Jag ser fram emot det, att åka in på morgonen och gå förbi Domkyrkan innan resten av staden har vaknat. Jag är alltid där lite tidigare än jag egentligen börjar. Så jag hinner brygga kaffe och vakna till innan jag börjar göra i ordning inför dagen – dammsuga, slå på musik, låsa upp och släppa in strosande helgfirare. 

Jag strösslar det här inlägget med bilder ur mobilen och minns en tid när det enda rätta var bilder från systemkameran. Det är skönt att det inte är så längre, att det inte spelar så stor roll. Att det viktiga är vad man skriver. Det gör det också mer tillåtet att använda den här platsen som en dagbok, lite mer på riktigt. Visst är det fint med mer kvalitativa bilder också men det är skönt att blanda dimensioner och nyanser. Så här följer ett litet gäng bilder av dagar som passerat med mina små, en dag på stan, med Signe som somnat i vår säng och en frukostfika med Hugo efter Ebbes uppföljningssamtal på den nya förskolan om hur det har gått. Och för den som undrar så har det gått bra, han trivs och pedagogerna är så oerhört fina och rätt för honom. Så glad att det blev så bra. Att vi vågade lämna Göteborg för Alingsås.

7
Vardag

Signes höstgarderob

Fastän Signe ärver nästan allt av Ebbe så händer det att även hennes garderob uppdateras samtidigt som hans gör och nu till hösten var det inget undantag när jag surfade in på H&M’s hemsida. Hittade så mycket fint att jag fick hejda mig själv men lite fick ändå klickas hem. 

Hon fick bland annat den här tunt stickade tröjan med krage. Tog den i en större storlek så den blev lite oversize. Gulligt.

Vantar måstet vara höstens och vinterns största frågetecken – de försvinner jämt. Så det här året blev det ett tvåpack direkt. Tänker alltid att jag ska sy på ett snöre men kommer aldrig längre än just dit, till tanken på det…

Fin kombination.

H&M har släppt det här sättet i olika färger sedan Sigge föddes. Mjukt och lekvänligt.

Tänk min bebis som nu traskar runt i prickiga gummistövlar <3 för sitta i vagnen gör hon inte i onödan. Upp och iväg efter storebror, ska hon. Vilket är vansinnigt gulligt i sig.

Nu är hon definitivt redo, för hösten och det lynniga vädret, lilla skrutten.

9
En sammanfattning Vardag

Ett hej med gammal vänskap som blåsts till liv, mycket färg och andra ögonblick

Jag stod på jobbet för ett par veckor sedan när en person, som jag kände igen, plötsligt stod framför mig. En person från ett annat liv, en vänskap som fick ett abrupt slut och en vän som jag saknat de senaste sex åren. Där stod hon med barnvagn och fastän det var nytt så var hon sig lik. Och vi kramades hårt och hittade tillbaka. Igår mötte hon mig efter jobbet och vi spenderade kvällen ihop över chevrepizza och dubbla efterrätter. Vi tog oss igenom de sex åren som varit och började om på nytt. Det är så få människor jag gör så med – är en relation borta så är den borta. Men jag har haft få vänner i mitt liv som stått mig så nära som hon.

Idag är jag ledig så jag är hemma med barnen, vi har ätit långfrukost och på teven går Nicke Nyfiken. Snart ska jag ta med mig mitt lilla gäng och hämta ut paket till mig. Ikväll ska jag och Ebbe gå på Toystory 4. 

De senaste dagarna har kantats av febrig Signe, en fruktansvärd värme, loppis och ommålning av möbler. Jag och Hugo överraskade Ebbe med en ny cykel och jag har jobbat. Här hemma börjar röran reda upp sig litegrann men det kommer nog kräva ett par månader innan allt blir som man vill. Just nu har vi ett sovrum som påminner om en marsipantårta och med högar av kläder som måste hängas in. En del av livet, det med.

11
Vardag

En rutig skärm, en kelimmatta och en uppdatering från det förvirrade vardagsrummet

Här kommer en liten uppdatering från vardagsrummet!

Och en tanke kring hur märkligt det är att man kan börja i en ände och sluta i en annan. Jag skulle bli supercool och dansk inredningsmässigt men hamnade i någon sorts variant av stilen som alla tycks vara SÅ ofantligt rädda för att förknippas med: shabby chic. Det är dock lite för gulligt för mig så jag ska byta ut stolen och jobba in lite mer färg, mönster och dramatik. Men; en sak i taget. Kanske att jag börjar med att putsa speglarna först. Kanske.

Mitt största huvudbry är dock soffan. Det är en Karlstad från IKEA, som jag verkligen tycker om och tänker att jag ska klä om. Men jag velar mellan vilket tyg det ska bli i – Afroart eller William Morris. Eller ska den kanske bara vara enfärgad? Enkel och “tidlös”? Jag vet inte. Men jag har ett tygprov med mig hem från Engelska tapetmagasinet så efter idag lär jag veta mer.

Förresten, lampskärmen! 30 kronor på Ebbes Hörna. Lätt ett kap.

Och förresten en gång till – mattan! Tog oss fyra lägenheter innan den äntligen fick sin plats. Så glad att jag hållit så hårt i den i alla år.

12
Vardag

Långa kjolar, sidobord, sängar bredvid varandra och hösten 2019

Det var snabba ryck imorse. Jag vaknade lite senare än tänkt och hade en nyvaken gullfia som, omedvetet, jobbade så hårt på charmen att det var omöjligt att slita sig. Slängde ihop en skål med yoghurt och mandlar, halsade en kopp kaffe och sa hejdå till allihopa medan jag tog på mig skorna. Nu sitter jag på tåget med kaffe som Hugo hällde i en termos åt mig och tänker på min pappa som alltid cyklade till jobbet med saft och smörgåsar i plastpåsen. Samma samma men ändå inte.

Man känner att någonting händer nu, att tempot förändras, kanske på grund av vädret, kanske också på grund av den nya månaden. Det börjar kännas mer fokuserat. Åtminstone känner jag av det – den kommande höstens löften om en ny tid, nya rutiner, ny sorts energi och ork. Vad drillad man är ändå genom skolan och terminsstarter, ihop med resten av Sverige som också vill köpa nytt pennfack, nya sudd och sylvassa blyertspennor så fort slutet på sommaren närmar sig. Den 2 september börjar Ebbe på den nya förskolan och innan dess vill jag ta med honom för att köpa en ny ryggsäck och en ny skrivbok. Vill ge honom samma känsla som jag har. Själv får jag en annorlunda höst – jag fortsätter arbeta och i januari ska jag börja skriva min c-uppsats parallellt, tror jag. Då är det Signes tur att börja förskolan så jag kommer ha lite mer tid över de dagar som jag inte jobbar. Men vem vet egentligen, om det är något jag uppenbarligen inte har några problem med så är det ju tvära kast. En ganska märklig egenskap för en sådan trygghetsnarkoman som mig egentligen.

Men. Med det sagt så har jag alltså börjat längta längre fram och samtidigt tillåtit mig att komma in i ett annat lunk nu. Allt det där nya är ju inte så långt bort så nu kan jag slappna av lite. Jag har klippt av mig håret, målat halva vardagsrummet och nu får det vara stopp ett litet tag.

Sen ska jag;

Köpa ett gäng mellantunna oversizade tröjor till mina längre kjolar. Och ett par snygga skor att ha förutom sneakers. Gärna gröna loafers:

Hitta en kappa som är ett riktigt blickfång, helst rutig och mellanlång.

. bli riktigt bra på att använda håraccessoarer i mitt nyklippta och nyfärgade hår .Inreda Ebbes rum i linje med det jag tänker ska bli barnens rum sen. Fastän vi har det sovrummet nu så kan man ju ändå börja med det. Tänkte först att de skulle få varsin vägg, varsin plats men nu är jag så förälskad i det här – sängarna tätt bredvid varandra med ett litet nattduksbord emellan. Kan ju vara så att jag bokstavligen bäddar för bråk och fruktansvärda nattningar men äsch. Fint blir det ju. VARDAGSRUMMET. Det här är absolut något jag ska göra. Men efter bakslaget med den blå färgen så gör jag bara litegrann i väldigt små doser. Kan vara att jag tar nya tag med blå väggar fast i en annan ton till våren. Eller nästa vecka. Man vet ju inte vad man springer på eller när lusten infaller. Men bortsett från färg står nu sidobord på min lista. Ett sidobord med böcker och en lampa på. Fundera på en ny färgskala. Kanske är blått inte min färg helt enkelt. Grönt är ju absolut det, rött med. Och grått. Skulle gärna blanda in något gult här, en dov lejongul eller kanske olivgult med liksom lite grönt i?

bilder ur mina mappar Höst 2019 och Home 2.0 på Pinterest

7
Vardag

Om att lämna, om att inte kunna förlåta och om att hitta tillbaka hem.

• Erase/rewind med The Cardigans, Fly av Ludovico Einaudi och Feeling good av Nina Simone är vad jag lyssnar på när jag sitter på tåget till och från Göteborg. Jag åker förbi sjöar, skog och hästhagar. Lämnar en nervöst tickande puls med människor som hela tiden är på väg någonstans och återvänder till trähus i ljummen solnedgång och knappt några människor alls.

• Jag går igenom Allén, ibland förbi sluddrande röster på en parkbänk, röster som försöker strama upp sig, som försöker behålla någon form av värdighet. En ton av jag är fortfarande med, jag är inte så full. Jag känner igen det, alltför väl. Den nyansen lärde jag mig att höra redan som liten. Man skulle kunna tro att min historia skulle göra mig mer ödmjuk, kanske också mer förstående. Men nej, tvärtom. Jag är hård, det knyter sig i bröstet på mig, jag fäster blicken rakt fram och känner hur käkarna biter ihop. Jag står knappt ut och måste skynda, skynda mig förbi.

• Jag ser dem igenom tågfönstret och skyndar mig ut. Kjolen fladdrar när jag halvspringer ner för trappan. Signe har bara tröja och blöja, de knubbiga låren är nakna och varma, i nacken har håret lockat sig och hon tjuter till när hon ser mig. Ebbe är arg för någonting och säger TRAMS högljutt samtidigt som han sneglar på mig. Jag går omedelbart in i min roll, hittar hem igen, återfår konturerna. Nu är dem här, tillbaka hos mig och jag blir hel, i trappen på tågstationen i Alingsås.

17
Vardag

Ett hej och 35-kronorsfynden

För en gångs skull vaknade jag före alla andra, jag är på väg att bli sjuk så jag sover sämre, trots det drömmer jag lika intensivt som vanligt. Så idag har jag huvudvärk och är inte helt med. Hoppas det släpper, för tid att bli sjuk har jag inte. Eller tid och tid, lust snarare. Men tid att röja upp på balkongen imorse, hade jag, och att gå på loppis igår. Klockan 8 gick jag genom porten, över vägen och in i loppisen. Där hittade jag ett litet hus till Signe att ställa krafs på, i framtiden. Och en lampa som stått i säljarens föräldrahem och sen i hennes innan det var dags att släpp taget. Jag lovade att den skulle hamna på en bra plats. Dekoren både ser och känns handmålad och att byta el blir inget problem att göra själv. Älskar den och kommer nog att ställa den hos barnen sen. Ska bara hitta en passande lampskärm. 35 kronor betalade jag förresten för båda grejerna, tummen upp för det.

6
Vardag

Alingsåsromantik, tid som rinner mellan fingrarna likt vatten och Brickan med stor B.

Märkligt hur mycket dagarna kan skilja sig åt. Igår vaknade alla på ett bra humör och allting var rart och fint fram till kvällen. Idag däremot, verkar alla ha vaknat på fel sida och innan klockan slagit nio har jag redan hunnit släcka bränder med högljudd röst. Att vara mamma alltså, vilken grej. Åt båda hållen.

Förmodar att det egentligen kanske handlar om spring i benen på oss allihop, igår var vi hemma hela dagen. Hängde upp nyinköpta linnegardiner, bytte sängkläder, lagade pasta carbonara och packade upp ett par av de sista kartongerna. Hängde upp en spegel och sov middag med Signe. När Hugo kom från jobbet möblerade vi om och bytte rum med Ebbe-Lou. Det var lite väl tidigt att ge honom ett så stort rum att ha själv. Så nu är det vi som har rosa väggar i sovrummet och han som har gröna. Inte alls vad jag tänkt men äsch det ska nog bli bra, det med. 

I tisdags levererades en tvättmaskin och torktumlare som vi köpt och plötsligt kändes livet mycket enklare. 15-åriga Sandra hade absolut höjt på ögonbrynen åt 32-åriga Sandras definition av lyx men det är verkligen så – apparater som förenklar vardagen är guld, diamanter, briljanter. Vi har också unnat oss ett nytt överkast och nya handdukar – också vuxensaker som aldrig stått högt i kurs förut. 

Kanske blir dagen inte så illa ändå, tänker jag nu, när Ebbe nyss kom fram och sa förlåt för att jag var så otrevlig. När sjutton lärde han sig att formulera såna meningar, när lärde han sig förstå vad otrevlig betyder? Min älskade lilla fyraåring. Jag gick in till honom inatt när jag inte kunde somna och satt på golvet bredvid hans säng och tittade på honom medan han vände och vred på sig i sömnen. Fulgrät i smyg över hur det här en dag kommer att vara slut, hur den lilla handen en dag kommer vara en vuxen hand och hur oerhört tidsbunden den här perioden med honom är.  Han växer ifrån mig, varje dag, och varje dag släpper jag omedvetet taget om honom lite till, ger honom utrymme, gläds åt allt nytt han lär sig och över hur han närmar sig världen. Det som i sin tur betyder att han rör sig mer och mer ut ur vår. Jag och separation, det är en svår historia. Så låt oss istället gå till några glimtar från veckan som varit.

Hugos konst på väggen och en gammal spegel jag köpte förra året, äntligen uppsatta. Men nu måste de flyttas eftersom vi bytt rum. 

Det här är vad min tågresa mellan Göteborgs centralstation och Alingsås består av. Bara rogivande vyer åt min själ.

På väg till jobbet en dag med nya solglasögon och solblekta toppar.

Gick förbi en butik som var stånd och såg den perfekta knoppbrädan till sovrummet.

Och kanske den vackraste av alla brickor?

Ett fat jag ångrar att jag inte köpte innan vi flyttade.

Alingsåsromantik. I varje liten vrå.

9