Browsing Category

Vardag, dagbok, samman…

Vardag, dagbok, samman...

Spoon, kriskommunikation, origami och ett boktips.

Gårdagen började på Järntorget. Här gick jag folkhögskola  för åtta år sedan och kort efter att vi  flyttat tillbaka gick jag en keramikkurs här med. Älskar Järntorget. När jag gick i skolan köpte jag alltid kaffe på Cigarren och gick till Myrorna på rasterna. Kunde göra fantastiska fynd där på den tiden, till skillnad från idag. På helgerna gick vi nästan alltid ut på krogarna där omkring så mycket av min tid kretsade runt just Järntorget då. 

Jag hade min favoritblus. Har byxorna i det setet med men det har inte riktigt blivit av att ha dem tillsammans än. I vilket fall så är det ett favoritplagg.

Målet för dagen var Spoon, en contentbyrå som bjudit in till frukost med Postnords kommunikationschef som berättade om hur de hanterat krisen som Postnord haft de senaste åren och hur lyckats. vända situationen. Oerhört lärorikt, känner att jag fick med mig mycket därifrån. För ett tag sedan var jag på en annan föreläsning, arrangerad av Sveriges kommunikatorer – också intressant. Och välbehövligt för hjärnan, själen. 

Efteråt gick jag för att möta Hugo som kommit för att lämna över Signe innan jobbet och förälskade mig i butiken BlomBlom på vägen. Så mycket fint både inne och ute, rekommenderar verkligen ett besök. Finns mellan Järntorget och Haga.

Som sagt; mycket fint.

Gick sen vidare, förbi Haga och Fåfängans antik som höll på att vakna till. Målet var Grönsakstorget.

För där har nämligen Anneli som driver Marloe Jr en popup tillsammans med Littlephant och Design på Bergkulla.

Jag lärde känna Anneli när hon jobbade på föräldrakooperativet som Ebbe gick på. Vissa människor fastnar man helt enkelt för. Och se bara så jäkla duktig hon är. Den randiga bodyn fick Signe i present när hon föddes, fast i gult. Så, så fin <3

Hatar egentligen det här ordet men det passar för bra för att inte använda här; ögongodis. Vart man än tittade.

Det fanns en övervåning med, som man aldrig ville lämna. Önskar ljus, planlösning och ytor i ett framtida sovrum, tack. Och origami i taket och broderade kuddar. 

Sen var jag helt slut av stadsintryck och åkte för att hämta upp en bunt blommor och tog med mig Ebbe hem från förskolan på vägen. Planterade om pelargoner, stekte lax och sparris till middag och slocknade klockan 22 efter att ha läst en halv bok som jag inte kunde slita mig från – Skrik tyst så inte grannarna hör av Karin Alfredsson. Bra språk, bra upptrappning och alldeles lagom detaljrik.

6
Vardag, dagbok, samman...

Om att vara trött och om att längta efter sommaren

Det tar verkligen på krafterna att vara föräldra-“ledig” och hela den här veckan har jag lämnat över ungarna i dörren minuten som Hugo kommit hem och sen gått och lagt mig. Jag har lite svårt för att klara av så mycket energi i så många timmar. Lite mer påfrestande blir det när jag är i det 24/7. Det blir liksom aldrig helt lugnt och när det väl blir det, ja då är det kväll och då orkar jag knappt hålla ögonen öppna. Det har gått så långt att jag somnar i soffan till teven, vilket jag egentligen hatar för att jag alltid vaknar till mitt i natten, med huvudvärk och en jobbig känsla i kroppen. Det här med att vara hemma med barnen är en tid jag aldrig kommer ångra, men ärligt talat – fan vad trött man blir.

Och flytten, den närmar sig för varje dag som går och jag går nu igenom allting i ett lite lugnare tempo. Nästa vecka går första lasset till lägenhetens förråd och efter det är det mindre än tre veckor kvar till den riktiga flyttdagen. Jag försöker dessutom ta mina sista tio högskolepoäng innan sommaren är här för sen ska jag bara ägna sommaren åt att måla väggar, bada på stranden, ha picknick och plantera växter på balkongen. Det kommer bli fint.

Jag längtar.

 

alla bilder finns i min mapp stuff.pretty på pinterest

5
Vardag, dagbok, samman...

Födelsedag och presenter

Jag börjar bli bättre på att fira födelsedagar och det här året var inget undantag. Jag hade vänner över som drack prosecco, åt tårta och förde livliga diskussioner. Ett blandat gäng kvinnor med starka åsikter gemensamt. Smarta, vältaliga, allmänbildade och snälla. Är så glad för att dem är en del av barnens liv, att de får växa upp med dem.

Och trots att jag inte skrev någon önskelista fick jag ändå så mycket fint. Främst presentkort som verkligen förlängde känslan av födelsedag.

Den här lilla fisken köpte jag för ett av presentkorten  på Arket. Tror den kommer bli fin på skrivbordet med en liten blomma i. De gröna Spruzzikopparna passar fint ihop med de turkosa som jag redan har, så tre sådana fick det bli.

På Artilleriet köpte jag två nya krukor. Jag har redan några men behövde fylla på. Tycker dem är så enkla men detaljrika samtidigt.

Det här fatet kommer också från Arket och i det har jag smycken och håracessoarer nu. Men tror det skulle vara fint att servera t ex sparris i.

Svartprickig variant av Spruzzi som påminner om en dalmatin. I den har jag scarfar och hårband.

Håracessoarer som jag köpte åt mig själv och som används flitigt. 

Och slutligen två ljusstakar som jag köpte åt mig själv på second hand. Blir glad när jag ser dem. 

7
Vardag, dagbok, samman...

ett överblommat magnoliaträd, röda ränder, pastellfärgad brudslöja och ett gult skåp.

Herregud det är redan fredag imorgon, säger Hugo. Jag nickar och räknar dagarna för mig själv, kan han verkligen ha rätt? Hur är det ens möjligt att veckorna går så fort? När jag sen tittar i telefonens fotoalbum slås jag av att det är maj och inte april mer. När hände det? Det är som om jag bara hängt med men inte hunnit registrera det. Men så är det, nu är det maj. Då magnoliaträdet blommar över och tackar för sig, efter den spektakulära inledningen till våren. Det har varit en fin början på våren, med bland annat födelsedagsfrukost på Brogyllen, färgad brudslöja i bunt, barn som fiskar i blomkrukan och ett nymålat gult skåp. Och hortensior.

Resten av den lilla tiden som är kvar av våren kommer nog mest gå åt att fylla flyttkartonger, ta farväl av Göteborg och skriva två nya uppsatser. 

Inte helt fel, det heller.

6
Vardag, dagbok, samman...

Vi flyttar!

I tisdags missade jag ett telefonsamtal och när jag ringde upp igår (kontorstider) fick jag veta att lägenhetsbytet blivit godkänt. Nu är det på riktigt, vi ska verkligen flyttat till Alingsås. Ursäkta, tjatet men det har varit en så stor grej för mig. Jag hatar dessutom att flytta och har börjat få ångest inför det. Inatt drömde jag till och med om det, att det fanns ett hål i köksväggen och att jag såg siluetten av råttor som sprang utanför. I drömmen blandade jag hela tiden ihop Alingsås med Stockholm och fick hela tiden påminna mig själv om att hur det låg till. Jag skulle gärna vara ett wildcard som “älskar förändring” men det gör jag inte. Visst har jag en tendens att driva till rörelse själv men det betyder inte att jag är bra på det.

Men det kommer bli bra, jag vet det. Vi har hela tiden varit så sökande, jag och Hugo, efter en plats vi kan landa på. Göteborg är ju inte bara Göteborg utan egentligen flera stadsdelar som man måste välja mellan och som har varit ett hett diskussionstema här hemma – vart ska vi låta barnen växa upp på riktigt, vart kommer vi kunna köpa drömhemmet, vart ska barnen gå i skolan och så vidare. I Alingsås måste vi inte välja bort någonting. Och jag älskar att det finns en strand där! När jag var liten spenderades somrarna på Skrea, tänk att Sigge och Ebbe kommer ha det så med nu. Tänk att alltid ha badkläder på tork och badleksaker på balkongen. Så mycket sommarlovskänsla över det. Och att kunna cykla överallt eller promenera ner till bageriet och köpa hem frukost.

Jag vet att det inte är Falkenberg men det känns ändå lite som att flytta tillbaka. Som att komma hem, på något konstigt sätt.

Bilder från vår vecka i Alingsås, förra året när vi insåg att ‘här skulle vi kunna bo’ <3

6
Vardag, dagbok, samman...

Med en röd scarf i håret

Jag är numer 32 år gammal, jag har skickat in en essä på tio sidor som argumenterar för mediernas effekter och jag har börjat med scarf i håret. Vid sidan om har familjerelationer kollapsat för antagligen resten av livet och jag har ont i halsen. Så typiskt livet. 

Åldersnojan har dessutom tågat in med dunder och brak och jag känner en ängslighet inför att inte vara färdig med “någonting”. Jag vet ju att det är för att jag fokuserat på barn och familj de senaste åren och att det kommer vara härligt sen när jag börjar arbeta, att ha den biten klar. Men allting är ju en ständig kapplöpning och det känns jämt som att alla springer ifrån mig medan jag står kvar på start. Kommer jag någonsin bli någonting? Kommer jag någonsin få ett arbete? Det finns trots allt inget jag saknar mer än en arbetsplats och kollegor. Nåväl. Jag gör vad jag kan. 

Häromdagen  köpte jag mig den här scarfen på Beccasin store som ligger vid Kungstorget ochom tydligen alltid funnits där men som ändrat riktning nu den senaste tiden. Jag upptäckte dem via deras instagram och insåg fort att det kan bli en ny favoritbutik. Tänk vad rätt marknadsföring i sociala medier kan göra?

Tyckte den här scarfen var så fin med med alla färger och att den kunde göra sig bra i mitt hår som äntligen blivit så långt att jag kan knyta en scarf runt. Känner att det är nu den tiden börjar komma igen – tiden med färg på kinderna och ork för piff. Ett år efter förlossningen med Signe, ungefär den tid jag behövt för att återhämta mig och äntligen känna att tid och lust för sådant här finns igen. 

11
Vardag, dagbok, samman...

Om att flytta och om att inleda födelsedagshelgen

Igår skrev vi på ansökan för att byta till en lägenhet i Alingsås – vi har äntligen hittat en som ligger centralt och nära tågstationen. Nu ska vi bara hoppas att det inte blir något oväntat krångel på vägen. Allt kan ju hända, har jag förstått. Men flyter allting på som det ska så går flytten den 14 juni.

Men ett litet tag var jag nästan på väg att backa ut. För det mesta är lätt att prata om – i teorin går nästan allt. Men praktiken blir det annorlunda. Som när det kommer till att flytta en fyraåring från allt han känner till. Men efter klartecken från hans två pedagoger kändes det bättre. Att flytta på en liten går, i de flesta fall bra. Och han är fortfarande i åldern då alla kan bli ens kompis.

Och jag, jag har haft en så stark längtan efter småstad och trähus sedan jag lämnade Falkenberg för snart nio år sedan och ser fram emot att lämna spårvagnarna bakom mig. För fastän jag älskar Göteborg så älskar jag småstadskänslan mer. Mitt hjärta slår lite för fort i närheten av storstadspuls. Hade det bara varit jag och Hugo skulle situationen vara annorlunda men nu är det vi och två små till, som jag vill ge någonting annat. Men vi får som sagt se hur det går, jag vågar inte riktigt tro på någonting innan jag har skrivit på kontraktet. 

Idag bestämde jag mig för att inleda födelsedagshelgen med frukost på Sylvain Marron, en rejäl bukett blommor och ost från saluhallen. Imorgon fortsätter jag med frukost på Brogyllen och lagom till kvällen kommer några fina över för tårta och prosecco. Egentligen hade vi mer planer än så men med en halvt förkyld ettåring och en man som fått “en rejäl rispa på hornhinnan”  (och inte ser något) av en mycket arg ettåring så är det här nog alldeles lagom.

Älskar förresten födelsedagar, det blir så tydligt hur mycket som kan hända på ett år.

Förra året var jag nyförälskad i Signe och livet, men med en fruktansvärd ångest. Jag oroade mig för en förlossningsdepression men egentligen handlade det nog mest om hur jag nästan tvångsmässigt skulle “leva som vanligt” på en gång. Inte konstigt att själen inte hann med när jag “bara födde lite barn”.  

Så ja, förra året var jag skör och alldeles ny i den nya versionen av mig själv som jag inte hunnit gå in än. Jag njöt av stillsamheten i Vasa och stod länge och valde ut presenter inne på the Kitchen. I år blir det någonting annat, lite mer fira-livet-annat. Fint. Ser fram emot det. Så glad för att jag fått leva ett helt år till. 

9
Vardag, dagbok, samman...

Om en helg som var

Den här helgen seglade iväg bland målarburkar och skruvletande. Sovrummet blev lila och golven har målats i en lite mörkare grå. Provisoriskt har några teckningar och ett porträtt av Nils Dardel kommit upp på väggen men jag har egentligen andra planer. Ska bara få lite tid att förverkliga. 

På lördagen följde vi upp en helgrutin vi börjat med de senaste veckorna – bakverk och kaffe på Sylvain Marron och sen en tur till biblioteket innan vi köpte lördagsgodis. Älskar de rutinerna, man får lite av det bästa från två världar så och alla är nöjda och glada. Förutom jag sen då, som försökte läsa min bok, Arv och miljö, som Signe prompt skulle bläddra i. Har fått läsa i smyg istället och jag måste säga att boken är lovande. Skriven så att den är lätt att läsa och komma in i, men med en personlig twist i texten. Och så är upptrappningen väldigt bra. Svårt att förklara utan att förstöra, jag tror man måste läsa den själv för att förstå vad jag menar. Men den är bra, det är väl det jag försöker säga mest. 

 

10
Vardag, dagbok, samman...

Sandlådor, lila väggar och en sorts ekande tomhet

Den här veckan har jag inte orkat träffa andra människor. Istället har jag grävt ner mig i vardagen. Lagat torsk med potatismos, målat om sovrummet och torkat små snuviga näsor. Från morgon till kväll, från morgon till kväll varje dag. Signe har lekt i sandlådan för första gången i sitt liv, Ebbe har cyklat fram och tillbaka till förskolan, jag har fyllt fönsterbrädorna med snittblommor och vi har sovit i vardagsrummet för att färgen ska få härda i sovrummet. 

Det är ett fint litet liv. Barnen är ljuvliga. Ebbe skriver bokstäver och Signe spexar. Jag tycker så mycket om livet med dem. Det finaste jag vet är att få vara mamma till just de här två. Ibland förstår jag inte ens hur det kunde bli så bra, vilken tur jag hade att det blev just dem.

Men samtidigt är det någonting som skaver. Någonting som håller mig lite under ytan. Kanske sörjer jag fortfarande det som inte blev, kanske är det bara en tid, en känsla utan orsak. Kanske är det för att jag bestämt mig för att vara hemma på heltid med Signe eftersom jag är så trött på att känna mig otillräcklig. Men kanske måste jag känna mig otillräcklig för att slippa känna mig tom. Eller så är det helt enkelt bara en sorts baksmälla efter hela förra veckan med familjedramatik och kalasfinal. Vad det än är så reder det nog ut sig i dagarna, det brukar göra det. 

I vilket fall ska jag ta helg nu med mitt gäng, sitta ute i vårsolen, dricka kaffe och göra ingenting alls. Det blir nog allra bäst just nu.

 

8
Inredning Vardag, dagbok, samman...

om tid, tack och ett lästips

Hej! Jag har haft halsont som gett sig iväg innan jag vaknade imorse och det tackar jag för. Att bli sjuk efter en hektisk helg hade ju inte varit helt konstigt men väldigt opassande när jag mest vill njuta av livet litegrann. Göteborg blir till sitt allra finaste nu när solen skiner och jag har redan hunnit ner till stan med Signe. Det är svårt att älska en stad så mycket som jag älskar den här, för det sätter sannerligen käppar i hjulet vad gäller tankarna om att flytta till något mindre. Som till Alingsås. Vi har två lägenhetsbyten på gång där, eller nja egentligen är det väl ett eftersom en i det första bytet bara slutade höra av sig. Människor alltså, jag kommer aldrig begripa mig på dem.

Men den andra lägenheten känns ändå bebodd av vettiga och pålitliga människor. Den enda nackdelen är att den ligger tio minuter med buss från Alingsås station och då blir det så att man måste pendla till pendlingen, liksom. Och tid är ju, ja värdefull, särskilt med småttingar. Det är ju inte direkt så att vi besitter något överflöd av den och då blir det till att man räknar nästan varje minut. Nåväl, vi får se. Vi ska tänka på det lite till. 

Och hörni, tusen tack för svar här. Jag älskar att ni backar upp mig när jag ber er om det. Som fina kompisar som dyker upp när det är lite svårt. Det är därför det i regel aldrig gör mig så mycket att ni inte lämnar kommentarer jämt (även om jag blir väldigt glad för dem), eftersom jag vet att ni finns där <3 Tack, än en gång. 

Nu ska jag väcka Sigge, packa ner henne i vagnen och hämta Ebbe. Resten av soltimmarna ska spenderas i sandlådan, har jag tänkt. 

Våren, så mycket fint den gör för själen.

PS. Jag kanske inte alls är färdig med tanken på blå eller rosa väggar. Inte efter att jag hittade till det här reportaget som bilderna i inlägget hör till. Satan, så fint. DS.

6