vardag

fem stora små.

 
 
– jag öppnar fönstret och ser att påskliljorna slagit ut och tänker att kanske är detta
den sista gången jag får se det.
– mitt tåg kommer om tretton minuter. i öronen hör jag Håkan sjunga om tro och 
tvivel till publikens jubel. solen målar mig med tjugofem grader och jag tänker
på nedräkningen som har börjat.
– jag står i hallen och speglar mig och Ebbe-Lou vill så gärna vara med mig. 
men jag ska snart gå och måste rita till en linje eller två på ögonlocken. Hugo 
tar sängöverkastet över huvudet och ropar på den lilla ledsna som glömmer mig 
på en sekund och styr stegen mot sin pappa istället. sen ser jag honom inte mer 
för han och Hugo gör en koja av överkastet, men jag hör dem. skrattandes.
– ibland kommer de, dagarna då jag är energilös och tankspridd. och när jag bäddar
om Ebbe-Lou som somnat för natten ser jag att han har potatismos kvar runt munnen 
från middagen och att jag glömde pyjamasen. jag tänker att vi har i allafall haft roligt
idag. så då gör det kanske inte så mycket att jag missade litegrann.
– Hugo ska göra tråkiga saker som att måla färdigt i köket och spackla igen hål i de 
andra rummen. jag bokar biljetter till Göteborg åt mig och den lilla. fem dagar blir vi
borta, biljetterna går inte att boka om och jag har inte frågat någon om sovplats. för 
jag vet att det finns flera dörrar att välja på. villkorslöst, välkomnande och självklart.

4 kommentarer

  • Reply
    Johanna
    10/05/2016 at 10:50

    <3

  • Reply
    sandra
    10/05/2016 at 10:52

    Kram, fino.

  • Reply
    Lund Johanna
    16/05/2016 at 17:59

    <3 Ännu en magisk vardagsskildring.

  • Reply
    Sandra
    16/05/2016 at 21:54

    Åh, stort tack <3

  • Lämna en kommentar