personligare.

höst, gå fort. gå nu.

jag är förkyld och blir trött och sen blir jag matt och då blir det jobbigt.

dessutom står vi i ett nytt sorts vänteläge så jag kan inte riktigt fokusera
på någonting nu. inte när tankarna hela tiden befinner sig i en annan möjlig
framtid. sist det var så slutade det ju i en så härligt ofokuserad hysteri att jag
stängde ner bloggen. ska ej hända den här gången.

så jag väntar. och läser några rader här och några där, skriver när jag hinner,
sorterar leksaker och står liksom still. i ett tillstånd som gör mig nästan
sjukligt rastlös.

dessutom har jag lite livsångest. mest för att alla andra i hela världen är så bra,
duktiga, häftiga och att alla platser redan är tagna överallt. jag har ingen aning
om vad jag skulle kunna tillföra världen just nu. ingenting, känns det som.

ja ni hör ju hur det låter. undrar om det är hösten som spökar. som gör mig
lite extra svår inombords nu när mörkret faller nästan innan lunch.

glöm att jag någonsin längtade efter den, jag ångrar mig.
jag menade våren. jag längtade efter vår, inte höst.

och Charlie. jag längtar efter Charlie.

0

6 kommentarer

  • Reply
    hanna, förbanna
    20/10/2016 at 15:43

    kram <333

    • Reply
      Sandra Bergström
      24/10/2016 at 14:26

      fina Hanna! <3

  • Reply
    June
    20/10/2016 at 18:24

    Den der høsten kan være tung altså. Men plutselig (vel..) er det vår igjen!

    • Reply
      Sandra Bergström
      24/10/2016 at 14:27

      Haha ja “plötsligt” <3 tack för dina ord June <3

  • Reply
    Nana
    21/10/2016 at 06:08

    Tycker alltid hösten är en utmaning. Kanske hittar jag friden i den jag med en dag men inte än.
    Kram

    • Reply
      Sandra Bergström
      24/10/2016 at 14:28

      Den har aldrig gjort mig så nerstämd som nu (eller kanske har den, men jag har aldrig sett sambandet) hoppas det går att motverka på något vis. Och hoppas allt är bra med dig och den lille! Kram <3

    Lämna ett svar till Sandra Bergström Avbryt