vardag

ingen annan som kan göra det ni gör med mig.

vi lyssnar på Veronica Maggio, Ebbe-Lou gungar i otakt och ler stort. idag är han
mammig. försöker Hugo ta honom för att jag ska få lite arbetsro så skriker han högt
och stora tårar kommer fort. så jag släpper det jag gör och dansar med honom. helst
vill han vara i min famn, så jag lyfter upp och han skrattar. Hugo sitter i morgonrocken
och dricker kaffe, han är nyklippt och snygg. solen har vi försökt stänga ute så gott det
går men den hittar små springor att komma igenom.

tvätten hänger på tork och Ebbe har spridit ut leksakerna jag plockade upp igår kväll.
på bordet ligger små lappar med slarviga anteckningar och böcker om interkulturell
kommunikation. det är stökigt här och vi skulle behöva dammsuga och skura ugnen.
men vem hinner det.

det är en fin morgon. Hugo lyckas till slut lura sig till Ebbes uppmärksamhet, han jagar
honom i vardagsrummet och den lilla blir så glad när han springer ifrån att han tjuter
högt, lyckligt och ramlar flera gånger om.

den här lilla sfären vi har, vår alldeles egna, den är så lätt att älska. så långt ifrån det
man alltid trodde att man ville ha. så stillsam, så händelselös men ändå så full av liv
och intensitet. och jag värdesätter det, så högt.

Inga kommentarer

Lämna en kommentar