personligare.

kärlek i bitar.

 

gbg7

gbg8

 

gbg9

 

gbg3

 

 

dam2

 

alltså. jag har haft det så vansinnigt bra. det är så fint att få komma hem igen,
att promenera vid Domkyrkan med en bästa vän och sen dricka kaffe på da Matteo med en annan.

att inget någonsin förändras och att den alltid stående frågan är ‘hur tänker ni kring att flytta tillbaka?’
älskade människor.

förresten, da Matteo vid Victoriapassagen – det var där hela karusellen med Hugo började.
ett enkelt hej som fortsatte med världens bästa bebis och ett bröllop. mjo, livet är då märkligt mäktigt.

Inga kommentarer

Lämna en kommentar