hemma. vardag

ljuset.

jag orkar helt ärligt talat inte längre reflektera över hur det känns att gå på GU. det är någonting jag har gjort till förbannelse de senaste dagarna. och det går verkligen upp och ner.

från och med måndagen ökades tempot rejält. nästan varje dag är det föreläsning och direkt efteråt åker jag hem och byter av Hugo. på kvällarna är jag så trött att jag mår illa. men vi gör det bästa av det. sätter upp hyllor  och bakar kladdkaka. tar hand om varandra och pratar med vår allra snällaste röst.

funderar på om vi behöver ett kontor mer än att Ebbe behöver ett eget rum. han sover ju fortfarande hos oss och är för det mesta där vi är. och det han hade i den förra lägenheten stod alltid tomt. precis så som det gör nu.

0

Inga kommentarer

Lämna en kommentar