mamahood.

…och inte bara löven byter färg.

han har förändrats, den där lille. det är mer ‘vill’ och ‘vill inte’. en annan
attityd, stundtals grinigare och något mer missnöjd. det är svårt att hantera
emellanåt för plötsligt vet jag inte riktigt vad som funkar längre och det gör
mig osäker. jag vet att det reder sig så småningom, men ändå.

han sätter också gränser nu, genom att knuffa bort eller säga nej med ljud.
och vi respekterar, för integriteten ska värnas om tidigt, tidigt. men det är
svårt för mest vill man bara hålla fast och pussa tills man svimmar.

tur att han själv börjat med de dära bebispussarna. något bitterljuvt när han
sliter tag i ansiktet och drar det hårdhänt mot sitt, men när den där öppna
munnen som ofta landar lite varstans, träffar en kind eller ett ögonbryn så
är allt förlåtet.

det är alltså mycket nu.

dessutom kryper han och rullar från ena änden av rummet till den andra.
tekniken sitter inte riktigt där, men vad gör det, han kan förflytta sig nästan
som han vill.

jag har svårt att bestämma mig för vad som är det bästa med den här perioden.
men om jag skulle välja så är det kanske ändå nätterna jag gillar allra mest. när
han vaknar för att nappen är borta eller för något han kanske drömt, och vi lyfter
över honom till vår säng, sen turas vi om att krama honom när han sover.
för då gör han det mysigaste vi vet – han snurrar runt och gör sig till lilla sked.

älskade lilla skeden, som kan rulla sig fram och som kan visa nej.

det käraste vi har.

3 kommentarer

  • Reply
    Anonymous
    07/04/2016 at 17:53

    Haha jag kan knappt föreställa mig hur roligt det ändå måste se ut. Dessa tokungar och allt de har för sig…Ebbe-Lou tycker det är väldigt spännande att rulla iväg mot soffan, in under kommer han med både huvud och ben, alltså från varje ända, tur att den där lilla blöjrumpan sätter stopp för resten…och förresten så älskar jag när du både kommenterar och uppdaterar, det är så fint att ha dig, Christin! <3

  • Reply
    Anonymous
    07/04/2016 at 17:53

    ÄLSKAR FÖR ÖVRIGT NÄR DU UPPDATERAR!

  • Reply
    Christin
    07/04/2016 at 17:53

    Dom där pussarna!! Tog mig en liten stund att fatta att det faktiskt var "pussar" (eller ett ömhetsbevis i alla fall). Algot tar tag i kinderna med händerna, öppnar munnen och hugger in. Jag har fått små finnar och torra fläckar i ansiktet pga allt saliv. Haha.

    Åh längtar också till Algot börjar krypa på riktigt. Just nu står han på alla fyra och gnyr och är så frustrerad att det pyser ur öronen på honom. Är han riktigt motiverad kan han slänga sig fram som en säl. Men för honom (och våra öron) längtar jag till han kan röra sig som han vill.

  • Lämna en kommentar