Vardag

Inredning

Mamahood

en sammanfattning Fint, bra, jag gillar

Gloria Vanderbilt, Kennedy’s och gul vallmo.

Hej och hallå här på måndagskvällen. Jag har lapat sol och bollat barnen med mig själv hela dagen för att Hugo har jobbat. Imorgon är det min tur att jobba och hans att ta hand om barnen. Skönt att dela upp det så, att få lite av båda världar. Jag har egentligen inga problem med att vara föräldraledig fastän jag kanske inte alltid är så bra på det och drar igång nya projekt vid sidan om, så jag gillar det här hälften/hälften systemet. Det passar oss just nu.   

Något som däremot inte passar mig alls just nu är att min hud gjort revolt och svarat på livet med ett hav av eksem över hela kroppen. Kortison och mjukgörande, säger läkarna. Att leta efter orsaken till skoven är tydligen nästintill omöjligt men eftersom situationen är ganska ohållbar försöker jag själv att leta efter anledningarna. Så jag läser på om kost. Om Paleo, LCHF och antiinflammatorisk kosthållning. Men jag som avskyr livsmedelsbegränsningar och älskar allt som görs på mjöl eller med potatis har svårt att motivera mig själv. 

Tanken med inlägget var egentligen inte att göra så många utsvävningar utan jag ville mest förmedla tre fina tips. 

Först ut en mix av hemma hos -bilder i Vogue från Gloria VanderbiltOch fastän jag inte kan låta bli att undra hur man kan hämta lugn i en miljö där det finns så mycket att titta på så älskar jag det. Det känns på riktigt och personligt, på alla sätt och vis.

 

Nästa tips handlar om en dokumentär jag ganska nyss börjat titta på, på SVT; Kennedys – en maktsaga. Jag har alltid tyckt det varit svårt med alla Kennedys men dokumentären börjar från början, är enkel att hänga med och med relevant och intressant innehåll som också följer med tidslinjen. Rekommenderar. 

Det tredje tipset kommer liksom det första från Vogue. Det är en kampanjbild för inredning utvald av Tory Burch. Den här dukningen har nästan allt jag vill ha och nästa år satsar jag på en stor bukett gul vallmo till alla dukningar. Har ni tid över så gå in på sidan och dröm lite – så mycket vackert. Både nytt, hantverk och vintage. 

3
Alingsås

En ny antikaffär och en rosa väggfärg

Signe väcker mig jämt med att rulla runt i sängen mellan mig och Hugo. Hon myser och gosar med oss, trycker in näsan mot min kind, backar in som lilla skeden och mmm:ar. Och nästan varje morgon går Hugo iväg och köper valnötsbröd och färska frallor till frukost. Vi kokar dagens andra kopp kaffe och jag har extra mycket havremjölk i. Träden prasslar utanför köksfönstret och jag tar alltid ett steg ut på balkongen och njuter av den lilla men stora friheten. Jag har målat Ebbes väggar rosa, de är både smutsrosa och gladrosa på en och samma gång. En elegant färg, sa damen i färghandeln när jag bestämde att vi skulle ha i mer svärta än kulör. Själv går jag mellan att älska färgen samtidigt som jag känner att den blev lite för dov. Men den gör sig utan tvivel bra till möblerna. Förutom färgbryderier letar jag efter laddaren till min systemkamera, bläddrar igenom Hugos gamla konstböcker som dykt upp igen och säger farväl till saker som jag inte riktigt förstod att jag var klar med förrän jag kom hit. Vi äter glass på ett glaaacafé, har upptäckt ett nytt bageri och häromdagen svängde jag av till en liten gränd och fann faluröda längor och en brokig men vacker antikbutik, mitt i stan. 

Det är ett fint litet liv här. Det är det, sannerligen.

6
Vardag, dagbok, samman...

En tisdag med bland annat frukost i Nolhaga-parken och två middagstips

Igår var första dagen själv med barnen men jag var sjuk och grinig och tappade en hel samling Gefle-tallrikar i golvet som gick i tusen bitar (och blev ännu grinigare), så vi gjorde ingenting anmärkningsvärt alls. Istället trampade jag på en porslinsskärva, tappade en älsklingsvas som också den gick i bitar och packade upp cirkus hundra kartonger. Men idag vaknade jag utan halsont och med hela kroppen full av längtan efter att få göra någonting. Lite extra mycket när jag tittade ut genom ett av våra köksfönster och möttes av ett svajande träd och sommarmorgon.

Packade ner frukosten, klädde upp gänget och tog vägen igenom allén till stan för att köpa såpbubblor och kanelbullar. 

Till vänster ligger Nygrens innergård, väl värd ett besök för den som råkar hamna i trakterna. 

Pioner i en rabatt mot en husvägg <3

Klara färdiga redo att gå till parken!

Nolhaga-parken. Ett stenkast från oss. Så oerhört lyxigt. Imorgon ska vi gå till Nolhaga slott och Nolhaga lantgård som ligger i närheten. 

Hejar på mig själv med selfiefunktionen. Det var inte riktigt så det var tänkt, men men. 

Efter-frukost-lyxen.

Älskar honom så vansinnigt vansinnigt mycket. Han som just nu är så mycket fyraåring att det nästan sprutar ur öronen på honom – lillgammal, argumenterande, orimlig på alla sätt och samtidigt precis lika rimlig. 

Strumpebrallan. Också en lirare av rang. 

Hemma igen och osso buco med gnocchi och gremolata till middag. En relativt enkel variant. Har precis provat att beställa mat utefter färdigkomponerade recept och ska göra det för resten av livet nu, tänker jag. Så skönt att slippa tänka på det, att ha allt som receptet kräver i kylskåpet och bara pricka av punkterna i det (med några få tillägg eller ändringar, om man vill). Igår gjorde vi förresten frikadeller med äpple och persilja och ungarna (och vi) slukade det. 

Efter middagen slog jag på stort och stilade rejält för Jönssonligan och blåste upp en liten pool. Länge satt de där medan jag njöt av solen bredvid.

Ögonfransarna.

När alla var torkade och klädda i pyjamas gjorde jag något som jag bara tror att andra föräldrar (eller generellt trötta människor) kan förstå – jag satte mig på balkongen och drack kaffe klockan 18.30. 

Och så var det med den dagen. Skål!

9
Jag skriver

Dagbok.

Jag befinner mig i en sorts bubbla nu. Packar upp lådor och känner in varenda millimeter av allting. När jag flyttade från Falkenberg, min barndomsstad, sörjde jag i flera år. Jag förlikade mig aldrig med det steget och drömde alltid någonstans i periferin om att flytta tillbaka. För två år sedan började vi åka dit på semester och redan första gången slog en välbekant känsla ner i bröstet på mig – utanförskapet. Att inte bo i villa, utan i ett av betonghusen, att vara den med långa mörka lockar och svarta ögon bredvid ljushåriga, blåögda kompisar. Att aldrig riktigt passa in någonstans, att ha ett helt annat liv, en stökigare vardag och bakgrund än “alla andra” och att inte ha det lika ordnat.

I alla år gick jag med den känslan men det var först förrförra året som jag kunde sätta ord på den, som plötsligt gjorde mig så liten och osäker igen. Konstigt hur vissa världar fortfarande lever kvar inom en, hur enkelt det är att slungas tillbaka till någonting som egentligen inte existerar fastän det fortfarande ändå gör det i allra högsta grad. Nu när vi är här tänker jag på det igen, på känslan av utanförskap. Alingsås är trots allt väldigt likt Falkenberg – kommer jag känna mig utanför här? Eller är det slut med det nu? Och hur ska det bli med barnen? 

Jag har alltid sett mig själv som småstadsbo, men nu när allting ställts på sin spets – är jag verkligen det? Det krävs så lite att bo i en stor stad där man kan försvinna i mängden om man inte vill synas, i en mindre stad är det nästintill omöjligt. 

Göteborg har varit en plats jag längtat tillbaka till, ända sedan vi flyttade till Telefonplan för sex år sedan. Göteborg, Göteborg, Göteborg. Knappt något intresse för en människa i Stockholm, för jag skulle ändå snart åka hem igen, onödigt att bygga upp ett liv där för jag skulle ändå snart tillbaka till mitt liv igen. I Göteborg. Och sen fick jag det, njöt av det i två år och sen lämnade jag det igen. Är jag inte klok? Kommer jag alltid att vara så här? Jag hoppas nog innerst inne att barnens behov av trygghet och stabilitet ska hålla min rastlöshet och min rotlöshet under kontroll. Att jag ska lära mig att älska en plats och stanna kvar på den. Att jag ska sluta längta bort så fort jag kommer fram.

8
Inredning

Sommarens loppislista

Loppisar och utflykter är väl ändå ett tecken på att sommaren och semestrarna har börjat? Jag tänker i allafall så. Fastän Hugo inte har semester på flera veckor och fastän att jag ska jobba hela sommaren så känns det ändå som sommarlov. För det är nu vi äter glass som smälter lite för fort, lagar kalla pastasallader och planerar dagens utflykt vid frukosten. Och här har som sagt sommarloppisen dragit igång och varje helg står det nya personer att göra fina fynd hos.

Förra året gick jag efter en ungefärlig lista på saker jag letade efter och jag gör detsamma i år. Men jag har fått uppdatera både lista och inställning eftersom nya lägenheten skiljer sig så mycket från den gamla. Det är svårt med sirligt, ljust och romantiskt här. Det krävs något annat. Och personligen tycker jag det blir bäst när man försöker följa hemmets kärna och tidsanda. Eller ja, sekelskifte kan ju lyfta nästan vilken inredning som helst men en fyrkantig lägenhet med raka linjer och spår från funkis är en annan utmaning. Tycker jag. Eller är jag kanske för inskränkt?

Nåväl.

Här kommer ett par saker jag letar efter den här sommaren.

Ja, jag vet vad jag skrev om romantik och sirlighet. Men för en sån här kanna gör jag ett undantag. Särskilt när jag föreställer mig den med slokande franska tulpaner i.

De perfekta dricksglasen med bistrokänsla.

Picknickkorg. En sån är ett måste nu när vi har både strand och parker runt hörnet.

Ett nättare galler att låta kakor eller bullar svalna på.

Vackra örngott. Alltid.

Ett härligt överkast. Gärna blommigt och gärna med struktur.

Små fat att ha under krukor.

Ett tidningsställ. Fast mycket nättare och utan en skiva ovanpå.

Och, med risk för att driva mig och Hugo ännu närmre en skilsmässa; kuddar, i udda mönster och färger. 

Fler bilder finns på min pinterest i mappen When thrifting

3
Alingsås Vardag, dagbok, samman...

På plats i Alingsås

Då var det gjort. Flytten är över och idag åt vi vår första frukost här, ute på ett bageri. Sen gick vi på loppisen som huserar vid en lång allé utanför oss varje lördag från juni till september.

Och fastän allting är så fint, så fint så vet jag inte riktigt hur jag ska förhålla mig till allting. Det känns rätt, det känns bra men jag känner också…någonting annat. Som om det gick så fort att jag inte riktigt hann med. Det värker lite i hjärtat när jag ser lägenheten framför mig, lägenheten i Göteborg. Innan jag hunnit ta mer än några steg in i den, för snart två och ett halvt år sedan, kände jag mig hemma. Sen byggde vi världar och drömde om livet innanför väggarna där fram till igår.

Det är svårt att inte bli ett med sitt hem, när det är en så viktig plats. Jag är oerhört hemkär och behöver känna att där jag bor är en trygg och säker plats, som är min. Lägenheten vi bor i nu känner mer som en mellanlandning. Jag känner inte riktigt att den är min, att den tillhör mig, så som den förra gjorde. Kanske tar det längre tid den här gången, vad vet jag. Trivs gör jag, ljust är det och utanför varje fönster finns en vägg av trädkronor. Staden är underbar och telefonen är redan full med bilder på vackra gamla träfasader. Och små men stora ögonblick, ur Ebbes och Signes barndom.

10
Vardag, dagbok, samman...

Färgkoder, just nu och ett frukosttips

Nu känner jag att vi måste börja komma vidare. Att alla kartonger måste staplas på en plats och att alla röriga ytor måste bli alldeles tomma. Att känslan av stök och att stå med ena foten här och andra foten där måste bort. Att säcken på något sätt måste knytas ihop. Jag är redo för det andra nu, för det andra livet. Jag viskar adjö till alla platser som jag älskar. Ser ut genom spårvagnsfönstret när jag åker över bron och tänker att här kommer jag nog aldrig mer att bo. Det känns vemodigt men ändå dags. Det är med lätt hjärta jag packar. 

Det är verkligen så tydligt att det nya jobbet och flytten är det stora som händer, för de upptar i princip hela min tankeverksamhet nu. Och färgkoder. Jag är tillbaka i träsket igen. Ska jag verkligen måla vardagsrummet blått? Eller ska jag köra på jokern som dykt upp – Sofia Woods grönblå? 

När jag ändå är igång med den här bilden så kommer ett oombett frukosttips; havregryn och steelcut oats som kokas upp på hälften havremjölk och hälften vatten, toppas med jordnötssmör, äppelmos, iskall kokosgrädde och hasselnötter. Och lite vallmofrön. Ska fira med exakt den här frukosten så fort vi fått upp ett matbord i Alingsås.

6
Alingsås Inredning

Alingsås – inredningen i sovrummet

Här kommer ännu ett lite spretigt inlägg, men jag har kommit till sans med det. Att det blir spretigt. Har hellre ett hem jag älskar än ett hem jag kan kategorisera. Idag hamnar spotlighten på sovrummet som jag från början tänkt jag skulle måla i en ganska glad lila. Men så sansade jag mig och insåg att det blir bäst med grått där. Det blir samma grå som vi har i vardagsrummet idag. Den perfekta grå skulle jag vilja säga, med lite gult i. Vill gärna ha ett sovrum som känns ombonat och vuxet. Inte för rörigt men ändå detaljrikt. Det sistnämnda blir nog min största utmaning.

Spegel ovanför eller bredvid sängen

En spegel ovanför säng eller nattduksbordet tycker jag är fint, eller eventuellt en tavla eller två och som hänger asymmetriskt. Jag köpte drömspegeln för några månader sedan, som påminner om den längst ner till vänster men som inte alls haft någon given plats förrän nu, tror jag. Vi har även en rund spegel som jag tror skulle göra sig fin ovanför sängen, men inte exakt i mitten ovanför sängen utan lite mer åt det ena eller det andra hållet, beroende på hur det blir med ljuset i sovrummet. 

Överkast, bäddning och sängplacering

Eftersom sovrummet inte är så stort blir det inte utrymme för överdrivet mycket möbler. Det blir en säng, ett skåp och ett skrivbord. Har vi tur får vi plats med nattduksbord också. Så då får man helt enkelt jobba med det man har och i vårt fall tänker jag ge sängen mest uppmärksamhet. Jag älskar välbäddade sängar, med kuddar i olika storlekar och överkast till. Gärna två sorters överkast eller åtminstone i två olika färger. Men tycker också det är fint med ett enda stormönstrat. Vad gäller sängens placering så har jag ett tag varit inne på att ha fönstret vid sängen, tänk vilket härligt morgonljus att ha när man läser (okej, scrollar i telefonen) och dricker morgonkaffet.

Sänggavel

Vi har haft två gamla järngavlar det senaste året som vi fått av Hugos pappa. De har gått i arv och är så fina, men jag vill antingen inte ha någon sänggavel alls eller en i tyg. Älskar dessa från Villa la Madonna. Mörka, dramatiska men ändå enkla. Är också ganska inne på en rak modell, klädd i sammet.

Förvaring och detaljer

Som sagt, vi kommer inte bli bortskämda med kvadratmetrar i sovrummet så det gäller att vara väldigt strategisk med allt som kommer in dit. Det går inte att ha någonting utan funktion. Inom de kriterierna faller naturligtvis ett skåp med en tavla eller spegel lutad mot väggen på vackra spegelfat. Jag tänker parfymer och smycken som i vanlig ordning slängs ner i lådor eller hamnar i badrumsskåpet. Och absolut inga berg av växter som jag haft tidigare, men kanske en Westerlund. Jobbar just nu på att göra den jag har till ett magnifikt exemplar med växtnäring, snälla ord och en större kruka.

Skrivbord

Skrivbord. Detta gissel som vi envisas med jämt. Jag sitter egentligen aldrig vid mitt men tycker om att ha alla mina grejer där. Jag har mitt gamla med gnisslande lådor som jag älskar, men funderar på att byta ut det mot Ebbes som är ett mindre gustavianskt sminkbord från sekelskiftet, som jag köpt av Lotta. Skulle vilja ha det precis så här, en vas med liljor och en fin tavla lutad mot väggen. Mycket som ska lutas i mitt nästa hem, märker jag nu. Farligt med en vild ettåring och modig fyraåring. Plus stökig 32-åring. Men det ska väl gå ändå, hoppas jag. 


Alla bilder + fler finns i min pinterestmapp Happy home

8
Vardag, dagbok, samman...

Ett hej

Egentligen stod jobbsök längst ner på min lista, men så dök en lucka upp på Ellos home och jag sökte spontant tjänsten, med en stor dos uppmuntran från en bekant som redan jobbar där. Och fick den.

Så från och med den här veckan har jag hjälpt välja påslakan, bollat tankar kring nyanser på gardiner, stylat ett bord, gjort returer, packat upp, tagit betalt och varit med på stängningar. Och som jag trivs. Jag känner verkligen att jag har hamnat på helt rätt plats. Vet inte om jag någonsin känt så om ett jobb förut? Förutom när jag fick ta ett långvikariat för årskurs 4. Älskade det. 

Nu varvar jag sommarkvällarna med att packa inför flytten och dagarna med att jobba, förutom ikväll då jag bakar en rabarberpaj och lyssnar på Säkert!, medan Hugo och hans pappa tog med sig barnen för att handla.

 Nu är det bara fem dagar kvar tills vi lämnar Hisingen. Och idag är det den sista söndagen som vi vaknade här. Nästa gång blir det i Alingsås.

9
Jag skriver Throwback Thursday

fem små fragment

2016

– jag går gata upp och gata ner i stan. stannar för att köpa en extra stark latte och tänker att latte är ett himla töntigt ord. jag rullar vagnen fram och tillbaka medan jag väntar på kaffet och är helt säker på att man förstår varför jag vill ha den extra stark. håret är otvättat och jag orkar inte riktigt fästa blicken någonstans.

– en annan dag är jag mycket piggare och går ut med nyfönat hår och känner att livet är så underbart att jag skulle kunna skriva manus till en musikal om det. men så börjar det regna och jag har glömt regnskyddet till vagnen. och jag har inget paraply och Ebbe-Lou ingen mössa. dessutom har jag på mig ballerinaskor i tyg, med hål i. jag går tillbaka hem, byter skor och lirkar på regnskyddet. när jag kommer ut igen är det sol och jag måste gå in och byta om igen.

– vi har ingenting att göra lunch av, eller ja inget som går så snabbt som det behövs när jag och Ebbe-Lou är själva. så vi svänger in i mataffären. jag köper surdegsbröd och flera goda pålägg till. sen betalar jag och går därifrån. utan det jag betalat för.

– jag bestämmer mig för att köpa ett par nya ballerinaskor. det blir ett par svarta i storlek 38. utanför butiken drar jag bort prislappen och tar på mig dem. tänker att nu ska jag gå en riktigt lång promenad. lägger mina gamla i påsen, knyter ihop och slänger i närmsta papperskorg. går några steg till och upptäcker att de nya är för små. och att jag kastade de nya inläggen också.

– försöker vara optimistisk och tänker att skorna töjer sig. så jag går och köper en stor latte och precis när jag tar den i handen blir jag akut kissnödig. tänker att allting bara sitter i huvudet och börjar promenera. men så börjar det regna och jag har fortfarande inget paraply.

6