Vardag

Om en liten som börjar bli stor

Jag vet inte riktigt hur man inleder ett sånt här inlägg och inte heller hur mycket man berättar vidare nu när han är så stor och därmed situationen en annan. I grunden handlar det om att jag märker hur man med tiden förlorar kontrollen över det som påverkar ens barn. Samhällets normer och fördomar nästlar sig liksom in i vår lilla bubbla och det går inte att värja sig.

Och jag blir nästan smärtsamt medveten, kanske också lite chockad och ställd över insikten. Kanske är det allra svåraste att acceptera att jag inte kan ordna upp det eller få honom att ändra åsikt. Att jag måste respektera honom och att han formar sina egna tankar.

Jag har alltid tänkt att jag ska vara en sval och klok motpol mot samhällsnormer och idiotiska ideal. Istället svarar jag med att bli nästan rabiat.

Det är inget allvarligt som har hänt egentligen men tillräckligt för att jag ska reagera. Och faktiskt agera. För det måste man väl, tänker jag, gå hårt ut direkt? Eller? Jag vet faktiskt inte och påminns om vilken nybörjare jag faktiskt är. Med Signe känner jag mig både trygg och erfaren och mestadels också med Ebbe-Lou.

Men han når hela tiden nya höjder, bryter ny mark och jag följer stapplande och nästan lite oroligt med medan han modigt och kavat navigerar sig igenom världen med en självsäkerhet jag saknar.

För allt jag vill är att ha honom kvar, hos mig. Med chokladbollar och robotteckningar.

10
Vardag

De senaste dagarna med nytt sofftyg, SVT och nya krukor.

Hej! Otroligt hur mycket som kan hända i ett litet liv på en liten vecka. Förra tisdagen blev jag kontaktad av SVT för att medverka i Opinion live som handlade om förlossningsvården i Sverige, som åsikt i publiken. Och jag tackade naturligtvis ja, eftersom det är ett så viktigt ämne.Men efter att ha sovit en natt på saken utan att egentligen sova på riktigt så bestämde jag mig för att tacka nej. Man måste våga välja bort saker, tänker jag. Jag måste det. Särskilt när pulsen är hög och jag inte kommer ner i djupsömn på nätterna. Då måste jag säga tack, men nej tack. Man kan inte göra allt. Det finns förresten ute på SVT nu, för den som vill se det, jag har inte hunnit än.

Hugo jobbar med Lisebergs film för i år och har fullt upp, jag jobbar, lämnar in skoluppgifter och försöker se till att sova ordentligt. Förutom det har jag hunnit köpa tyg till att klä om soffan. Från Afroart, om någon undrar. Och så var jag ju också med på Interfloras utbildning och har absolut fått en helt ny typ av respekt för hantverket. Att binda buketter professionellt är svårare än jag förstått och det kändes i händerna efteråt. Men åh som jag tyckte om det. Borde man kanske bli florist i framtiden?

Två nya krukor från Bergs Potter har fått flytta in. Byter ut nästan alla jag har nu. Tycker de är fina i all sin enkelhet. Gullrankan var det verkligen dags att plantera om.

Den här krukan är dock ett litet undantag. Så jäkla fin. Från Ellos.

De här två mysungarna har hunnit med att vara magsjuka. Jag och Hugo verkar ha klarat oss, för andra gången det här året. Hoppas vi har blivit immuna. Det är nog med två små som går omlott med det där. Här sitter dem i en halvt omklädd soffa. 

Men innan magsjukan entrade vårt liv hade vi en mysig torsdag med Karlsbaderbulle till 15-fikat. Och med minibukett ur den stora. Allt som allt bra dagar. Och idag jobbar jag och sen är jag ledig flera dagar på rad. Då ska jag bli klar med soffan. Och sova. Mycket

9
Blommor Vardag

Barn med feber och en vecka med blomsterbinderier

Vilken vecka det har varit, med två barn som haft feber omlott och sen har Signe två tänder som bestämt sig för att komma ut samtidigt. Samtidigt har jag jobbat nästan varje dag den här veckan. Så man skulle kunna säga att jag är lite trött just nu, att jag kanske skulle behöva sova ikapp litegrann. Och alldeles snart ska jag göra det men jag behöver få göra lite av det roliga mellan allt det här vardagliga också.

Vilket jag visserligen ska göra imorgon och på tisdag eftersom jag ska gå en kurs med Heidi Mikkonen och lära mig binda buketter från 10-18 tillsammans med floristerna på Sannegårdens blomsterhall som jag ju jobbar med och tar bilder åt. Ibland hämtar jag färdiga buketter men ofta tar jag bara med mig ett gäng blommor som jag gillar och binder ihop själv eller bygger arrangemang av. Men det är ju i grunden inte min yrkesroll så det skadar inte att jag lär mig mer om hur man får till de där riktigt fina buketterna. En ynnest ändå, att få göra något så roligt. 

10
Vardag

Vardagskonst + JWHF hela veckan

Hej hörni! Jag tänkte bara berättat att den här veckan gästbloggar jag hos justwannahavefun.se och de flesta orden går dit. Tycker det är både kul och läskigt på en och samma gång, men man (jag) måste ju våga lite, tänker jag. Och ibland är det nog bara bra att slänga sig ut på okänd mark. 

Jag skriver inlägg med stil som huvudämne och härjar där inne veckan ut – kom gärna in och säg hej om ni vill <3

 

15
Personligt Vardag

Hej från just nu

Åh vilken fredag. Det känns som att jag har jagat lugnet hela dagen. Inuti bröstkorgen har jag haft ångest som dunkat konsekvent. Vissa stunder avlägset men andra så nära. Tänker att det är stressen att alltid vara nästan i hamn, att alltid vara nästan på alla plan. Att aldrig bara kunna sätta sig ner utan att ha en kropp som är redo att resa sig upp för att uträtta något. Jag unnade oss dock en stund idag, efter hämtningen av Ebbe, lite lugn i soffan tillsammans och göra något av det mest meningslösa jag vet – titta på barnprogram tillsammans. Jag vet att jag behöver bli bättre på sånt, gå på lekplatser och titta på teve ihop. Det är väl ändå det som räknas i slutändan. Eller vad vet jag. Att laga mat, läsa böcker och pyssla ihop måste väl också räknas?

Imorgon och på söndag är det jag som öppnar butiken. Jag ser fram emot det, att åka in på morgonen och gå förbi Domkyrkan innan resten av staden har vaknat. Jag är alltid där lite tidigare än jag egentligen börjar. Så jag hinner brygga kaffe och vakna till innan jag börjar göra i ordning inför dagen – dammsuga, slå på musik, låsa upp och släppa in strosande helgfirare. 

Jag strösslar det här inlägget med bilder ur mobilen och minns en tid när det enda rätta var bilder från systemkameran. Det är skönt att det inte är så längre, att det inte spelar så stor roll. Att det viktiga är vad man skriver. Det gör det också mer tillåtet att använda den här platsen som en dagbok, lite mer på riktigt. Visst är det fint med mer kvalitativa bilder också men det är skönt att blanda dimensioner och nyanser. Så här följer ett litet gäng bilder av dagar som passerat med mina små, en dag på stan, med Signe som somnat i vår säng och en frukostfika med Hugo efter Ebbes uppföljningssamtal på den nya förskolan om hur det har gått. Och för den som undrar så har det gått bra, han trivs och pedagogerna är så oerhört fina och rätt för honom. Så glad att det blev så bra. Att vi vågade lämna Göteborg för Alingsås.

8
Gjort, köpt, fått Kläder, kläder

Om att vara uppe när alla sover och vad jag uppdaterat min nya stil med

Här sitter jag nu när alla gått och lagt sig. Egentligen tycker jag inte alls om det, att vara vaken när alla andra här hemma sover. När jag var yngre tyckte jag det var härligt men nu ger det mig istället ångest. Jag tror det är för att jag anstränger mig så mycket för att ha normala rutiner, som “alla andra”. Så när jag går emot dem kommer jag ur balans. Det är något jag fått lära mig på senare år – att jag är ganska fyrkantig och behöver tydliga ramar och en tydlig struktur, annars blir det svårt att få saker gjorda. Jag minns när Hugo och barnen åkte bort i somras och jag inte alls visste hur jag skulle lägga upp dagen. När skulle jag gå upp? När skulle jag äta? När skulle jag sova? Med barnen är det ju så tydligt med allt det där men när jag är själv blir det något annat. Tror mycket handlar om en mix av att ha vuxit upp på en instabil grund och samtidigt vara oerhört spontan och impulsiv.

Fast ja, det var väl kanske inte det jag ville prata om, utan jag tänkte mest prata om kläder och höstgarderoben för mig. Jag försöker fortfarande vänja mig vid den där så kallade “nya kroppen” som gått upp så mycket efter graviditeten med Signe. Det är ett jävla gissel emellanåt. Tyvärr. Men nu har jag uppdaterat min egen garderob med kläder så jag ska kunna klä mig fint i den storleken som jag faktiskt befinner mig i. Kravet och valet föll på basplagg, nyckelplagg och sköna klänningar. Och skor, sköna skor. Hur det gick med basplagg ser vi ju här – det är väl inte min starka sida men jag jobbar på det. Blusarna gör sig fina till jeans , den röda tröjan med nästan alla mina kjolar och höstjackan passar med allt. Den ormskinnsmönstrade trenchen kunde jag inte stå emot, tänker att det blir fin till svart eller enfärgat. Den är förresten inte så gul, utan mer grå i verkligheten. Med allt det här är jag nästan klar. Det jag saknar nu är halsduk (helst rutig), mössa, handskar eller vantar, större handväska, byxor, strumbpbyxor. Men det är ju inte direkt någon brådska med det just nu. Särskilt inte med tanke på att vi hade sommar i Alingsås idag.

 

9
Vardag

Signes höstgarderob

Fastän Signe ärver nästan allt av Ebbe så händer det att även hennes garderob uppdateras samtidigt som hans gör och nu till hösten var det inget undantag när jag surfade in på H&M’s hemsida. Hittade så mycket fint att jag fick hejda mig själv men lite fick ändå klickas hem. 

Hon fick bland annat den här tunt stickade tröjan med krage. Tog den i en större storlek så den blev lite oversize. Gulligt.

Vantar måstet vara höstens och vinterns största frågetecken – de försvinner jämt. Så det här året blev det ett tvåpack direkt. Tänker alltid att jag ska sy på ett snöre men kommer aldrig längre än just dit, till tanken på det…

Fin kombination.

H&M har släppt det här sättet i olika färger sedan Sigge föddes. Mjukt och lekvänligt.

Tänk min bebis som nu traskar runt i prickiga gummistövlar <3 för sitta i vagnen gör hon inte i onödan. Upp och iväg efter storebror, ska hon. Vilket är vansinnigt gulligt i sig.

Nu är hon definitivt redo, för hösten och det lynniga vädret, lilla skrutten.

10
En sammanfattning Fint, bra, jag gillar

Rörligt material och en kort film om Mimi Thorisson

Jag har börjat läsa två kurser parallelt med min egentliga utbildning varav en av dem går ut på att lära sig göra videomaterial för sociala medier. Säkert användbart i en framtid, tror jag. Och oväntat roligt? Jag har provat mig fram i Adobes filmredigeringsprogram med Hugo som stöd (han arbetar ju med film) och även om det inte är hans primära färdighet så kan han mycket.

Det här är nog en av de bästa grejerna jag vet med oss, att vi slänger oss in i nya saker tillsammans. Eller ja, han knäpper på sig livrem och hängslen medan jag slänger mig in utan vidare eftertanke, som nu; medan han förklarar så trycker jag mig förbi på alla knappar som går. Typiskt för oss – han läser bruksanvisningen och jag bara målar.

Så nu scrollar jag igenom internet i en ny kategori – rörlig bild. Bra rörlig bild och det finaste jag hittat hittills är porträttet av Mimi Thorisson. Hennes instagramkonto är för övrigt fantastiskt. Om jag någonsin skulle arbeta med mat och driva något på sociala medier hade jag velat göra det med den genuinitet och värme som hon lyckats göra. Se bara på bilderna – de lyckas kvala in på samtidens stora krav på att allt ska vara “på riktigt” men fortfarande tillräckligt vackert för att man ska vilja titta. För vi vet ju att det där med på riktigt trots allt förväntas vara någorlunda modifierat. Snyggt på riktigt, ska det vara.

Men tillbaka till filmen – fint ljus, bra manus, lagom längd, bra klippning och fin dynamik med hjälp av olika vinklar. Målbilden, med andra ord.

5
Personligt

Några frågor och kanske några svar.

Jag har börjat få som vana att stämma av lite med er här inne emellanåt, om vad ni tycker, om vilka ni är och vad ni vill läsa mer av. Jag är i grunden full med tankar och idéer för den här platsen men det vore fint med något sorts bollplank. Hur tänker ni, vill ni läsa mer av? Vad tycker ni om den här platsen? Jag ser också att det har kommit in en drös nya personer, gör gärna er röst hörd med. Högt som lågt. Antingen här nedan, i kommentarerna eller via mail – vardagskonst@gmail.com

Shoot.

Skapa en egen enkät för användarfeedback
9