Vardag

Inredning

Mamahood

Alingsås Inredning

Alingsås – planlösning och inredningstankar

Nu är det inte allt för många veckor kvar tills vi flyttar och jag varvar det tråkiga – rensa, städa, kolla upp offerter för flyttfirma med tankar om inredning. Det här blir den sjätte lägenheten som jag och Hugo bor i under våra snart sju år tillsammans. Galet ändå. Men det gör en ändå något rutinerad i flyttkaoset som komma skall.  

Jag tänkte jag skulle samla alla tankar kring lägenheten i egna inlägg och kanske till och med en egen kategori så vi börjar här, med planlösningen, som varit guld värd för mig som faktiskt inte ens sett lägenheten mer än på (ungefär tusen) bilder. Jag lämnade över det till Hugo för att det skulle bli gjort som allra smidigast. Det är ingen lägenhet med brädgolv eller med samma äldre charm som den vi bor i nu, utan den är något mer “modern”. Byggd runt sjuttiotalet, om jag inte är fel ute.

Och eftersom det är en gavellägenhet med ljus från tre olika håll, så är det en ljus plats. Mellan köket och vardagsrummet är väggen dessutom ett enda stort fönster vilket betyder att ljuset går igenom där med. Vid den glasväggen har jag tänkt ha ett matbord i vardagsrummet och i köket tänkte jag nyttja den väggen som arbetsyta – det finns ju inte överdrivet mycket av den varan där.

Barnens rum kommer att bli det stora sovrummet vid vardagsrummet och vårt kommer bli det lilla närmast köket. På så vid väcker man dem inte om någon av oss går hemifrån riktigt tidiga morgnar och man hör dem om man sitter en kväll på balkongen. Sen behöver vi inte ett särskilt stort rum heller, jag och Hugo. 

 

Övergripande målbild är som ni ser något rörig men det är nog för att jag mer har en stark känsla än en helt klar bild över hur jag vill att det ska bli. Jag vill vara modig och genuin den här gången och tänker att det ska bli en plats att hämta energi ifrån, en plats som gör en glad. Den ska kännas hemtrevlig och ‘på riktigt’ med en blandning av nya saker och gamla secondhandfynd, ungefär som där vi bor nu men med lite mer färg och med mindre grejer som inte har någon egen plats.

Men ja, allt det här är ju drömmar och planer. Inget som är hugget i sten. Mycket kan förändras längs med vägen och efter att lägenheten har “känts in”. Men tills dess roar jag mig med det här, med den allra bästa delen och pinnar vidare.

Alla mina bilder för lägenheten hittar ni i min pinterestmapp Happy home 

6
Vardag, dagbok, samman...

ett överblommat magnoliaträd, röda ränder, pastellfärgad brudslöja och ett gult skåp.

Herregud det är redan fredag imorgon, säger Hugo. Jag nickar och räknar dagarna för mig själv, kan han verkligen ha rätt? Hur är det ens möjligt att veckorna går så fort? När jag sen tittar i telefonens fotoalbum slås jag av att det är maj och inte april mer. När hände det? Det är som om jag bara hängt med men inte hunnit registrera det. Men så är det, nu är det maj. Då magnoliaträdet blommar över och tackar för sig, efter den spektakulära inledningen till våren. Det har varit en fin början på våren, med bland annat födelsedagsfrukost på Brogyllen, färgad brudslöja i bunt, barn som fiskar i blomkrukan och ett nymålat gult skåp. Och hortensior.

Resten av den lilla tiden som är kvar av våren kommer nog mest gå åt att fylla flyttkartonger, ta farväl av Göteborg och skriva två nya uppsatser. 

Inte helt fel, det heller.

6
Vardag, dagbok, samman...

Vi flyttar!

I tisdags missade jag ett telefonsamtal och när jag ringde upp igår (kontorstider) fick jag veta att lägenhetsbytet blivit godkänt. Nu är det på riktigt, vi ska verkligen flyttat till Alingsås. Ursäkta, tjatet men det har varit en så stor grej för mig. Jag hatar dessutom att flytta och har börjat få ångest inför det. Inatt drömde jag till och med om det, att det fanns ett hål i köksväggen och att jag såg siluetten av råttor som sprang utanför. I drömmen blandade jag hela tiden ihop Alingsås med Stockholm och fick hela tiden påminna mig själv om att hur det låg till. Jag skulle gärna vara ett wildcard som “älskar förändring” men det gör jag inte. Visst har jag en tendens att driva till rörelse själv men det betyder inte att jag är bra på det.

Men det kommer bli bra, jag vet det. Vi har hela tiden varit så sökande, jag och Hugo, efter en plats vi kan landa på. Göteborg är ju inte bara Göteborg utan egentligen flera stadsdelar som man måste välja mellan och som har varit ett hett diskussionstema här hemma – vart ska vi låta barnen växa upp på riktigt, vart kommer vi kunna köpa drömhemmet, vart ska barnen gå i skolan och så vidare. I Alingsås måste vi inte välja bort någonting. Och jag älskar att det finns en strand där! När jag var liten spenderades somrarna på Skrea, tänk att Sigge och Ebbe kommer ha det så med nu. Tänk att alltid ha badkläder på tork och badleksaker på balkongen. Så mycket sommarlovskänsla över det. Och att kunna cykla överallt eller promenera ner till bageriet och köpa hem frukost.

Jag vet att det inte är Falkenberg men det känns ändå lite som att flytta tillbaka. Som att komma hem, på något konstigt sätt.

Bilder från vår vecka i Alingsås, förra året när vi insåg att ‘här skulle vi kunna bo’ <3

6
Jag skriver

På jakt efter kompisar utan barn

En lördagskväll i soffan, mätta på pasta carbonara och kladdkaka, berättar min lillasyster att hon skaffat en ny app. Det är ingen dejtingapp, utan det är en app som bara är till för kvinnor som söker nya vänner. Jag laddar genast ner den, registrerar mig och skriver en presentation. Det är inte säkert att jag hinner med nya människor i mitt liv för tillfället, men man vet ju aldrig. Och dessutom tycker jag det här är intressant – en kompisapp. Vilket bra sätt att utveckla användningen av internet på.

Jag börjar gå igenom alla som dyker upp i listan och läser intresserat deras presentationer. Vad berättar människor om sig själva och vilka preferenser har dem när de söker kompisar? Fort blir jag medveten om vad många inte söker: kompisar med barn.

Det är inte helt obekant för mig, jag har hört det förut om hur impopulärt det är med kompisar som skaffar barn. En gång i ett socialt sammanhang, som faktiskt jag själv tagit initiativet till, var en av de första frågorna; har du barn? och så en suck av lättnad när alla svarade nej. Förutom jag då.

Under kvällen dök samtalsämnet upp igen där några i mitt sällskap relaterade till varandras historier om kompisar som skaffat barn och hur tråkigt det var. Eller jobbigt – jag minns inte exakt ordval. Det var en mycket märklig och ny situation att befinna sig i och jag ville så gärna berätta om hur lite jag själv förändrats sedan jag fått barn och försvara mig och alla andra. Men det gjorde jag inte, jag bara lyssnade.

Efteråt tänkte jag en del på det, på hur mycket den attityden drabbar just kvinnor. Vi kvinnor drar det kortaste strået (beroende på hur man nu vill se på det) när det kommer till att skaffa barn i form av svåra graviditeter, komplikationer vid förlossningar, föräldraledighet som drabbar karriär, inkomst, pension och i många fall en stark känsla av ett utanförskap. Nu ska den här gruppen kvinnor också petas öppet, degraderas till “mammor” som en sorts specifik art utan intelligens nog att kunna föra ett samtal om annat än barn och allt som hör till?

När jag bläddrar igenom rad efter rad i appen funderar jag på vad det här är för en ny sak egentligen. Att det ens finns som ett alternativ redan inprogrammerat att kunna klicka i; på jakt efter kompisar utan barn. Varför bygger man upp en gräns just där?

Vad ska det ens betyda att kunna välja bort människor med barn? Skulle vi lika lättvindigt accepterat det om det gällde ett annat val i livsstilen? Sökes: kompisar som inte har djur. Sökes: kompisar som inte bor i hyresrätt. Sökes: kompisar utan bröder, utan partner, utan internet.

Varför får vi lov att rata den gruppen – mammor- så öppet i en värld där det är fullständigt otänkbart att rata andra människor efter vissa typer av livsval?

Det är generaliserande, det är ohyfsat och faktiskt ganska taskigt.

9
Fint, bra, jag gillar Inredning

Senaste tidens sparade instagram-bilder

Jag har precis gjort min andra kopp kaffe och utanför är himlen blå och jag tycker den ser ut att lova sol hela dagen. Och jag har skickat underlag för att Ebbe-Lou fått förskoleplats i Alingsås för att styrka vårt skäl till byte. Nu väntar jag på barnens farfar som ska ha koll på de små medan jag spenderar dagen nere i förrådet och uppe på vinden. Måste gå igenom det som finns kvar och packa om eller ihop det som går.  Men först tänker jag dricka upp mitt kaffe och lägga upp det här inlägget med sånt som jag stannat upp vid och sparat ner från Instagram den senaste tiden.  

  1. Den blå väggfärgen hos @thusthefuss är så fin och levande. Särskilt med träkontrasterna och den inramade postern till.

  2. Också den här bilden kommer från @thusthefuss och påminner om den nya lägenhetens planlösning med ett långsmalt vardagsrum och balkongdörr på kortsidan. Gillar lampan, kuddarna och mattan. Det händer något hela tiden utan att det blir rörigt. 

  3. Elsas sovrum i Gotlandshuset är det finaste jag vet, tror jag?

  4. Men vi har funderat på att måla vårt sovrum i gult (eller en lavendellila) och där kommer bilden från Christin in. Älskar att det är härligt pastelligt utan att bli för sockrigt. Ser mest coolt ut. Lyllos Algot<3 

  5. Hos @culora vintage var den här rosa vasen redan såld men är någonting jag hoppas springa på någon gång. Mjölkigt rosa och böljande former, så fin. 

  6. Ja här kommer @thusthefuss igen, men den här personen är en sådan inspiration just nu. Tycker hon balanserar både kläder och inredning så oerhört väl? Som den vita t-shirten till den perfekta kjolen.

  7. @anittabehrendtär en ny favorit på instagram. Tyckte om den fina mixen på bilden här – pastelliga kuddar, en stum vas, träbänk och ett stenbord. Blir alltid så fascinerad av människor som får till den där blandningen som blir enhetlig och inte rörig 

  8. Tavlan med de fula fåglarna – älskar den! Det är Matisse som målat originalet tror jag och nu florerar hela nätet av egna varianter. 
    Denna har @copparstadinterior lagt upp från en styling om jag inte har helt fel.

  9. Hallonrosa påslakan med randiga örngott till från Stilleben DK<3
3
Vardag, dagbok, samman...

Med en röd scarf i håret

Jag är numer 32 år gammal, jag har skickat in en essä på tio sidor som argumenterar för mediernas effekter och jag har börjat med scarf i håret. Vid sidan om har familjerelationer kollapsat för antagligen resten av livet och jag har ont i halsen. Så typiskt livet. 

Åldersnojan har dessutom tågat in med dunder och brak och jag känner en ängslighet inför att inte vara färdig med “någonting”. Jag vet ju att det är för att jag fokuserat på barn och familj de senaste åren och att det kommer vara härligt sen när jag börjar arbeta, att ha den biten klar. Men allting är ju en ständig kapplöpning och det känns jämt som att alla springer ifrån mig medan jag står kvar på start. Kommer jag någonsin bli någonting? Kommer jag någonsin få ett arbete? Det finns trots allt inget jag saknar mer än en arbetsplats och kollegor. Nåväl. Jag gör vad jag kan. 

Häromdagen  köpte jag mig den här scarfen på Beccasin store som ligger vid Kungstorget ochom tydligen alltid funnits där men som ändrat riktning nu den senaste tiden. Jag upptäckte dem via deras instagram och insåg fort att det kan bli en ny favoritbutik. Tänk vad rätt marknadsföring i sociala medier kan göra?

Tyckte den här scarfen var så fin med med alla färger och att den kunde göra sig bra i mitt hår som äntligen blivit så långt att jag kan knyta en scarf runt. Känner att det är nu den tiden börjar komma igen – tiden med färg på kinderna och ork för piff. Ett år efter förlossningen med Signe, ungefär den tid jag behövt för att återhämta mig och äntligen känna att tid och lust för sådant här finns igen. 

11
Hemma hos oss

Om en nygammal skål, en tavla och en fin röra i tre bilder.

Är så glad att jag hittat tillbaka till den där genuina lusten att blogga igen. Länge hade jag en åhvadskajagskriva-och vembrysig-känsla. Men nu är det inte alls så längr, och till stor del tack vare er. Ni lämnade så mycket värme och det mesta ni skrev handlade om att jag skulle fortsätta som jag gör och att det förmodligen blir som bäst när jag skriver om det jag vill skriva om. Sen kom det ett och ett annat tips kring lite mer falla tillbaka på-strategier att ha, när fingrarna inte riktigt skriver av sig själva, som jag verkligen anammat om jag känt att det börjat låsa sig igen. 

Slutfilosoferat på det ämnet, istället tänka jag visa tre bilder som jag gillar. Eller snarare tre bilder på saker som jag gillar.

En fin liten skål från Uppsala Ekeby där både hårspännen och örhängen får bo. Blev bra att ha det så istället för lådor som jag aldrig orkar ta fram eller leta i.
En gammal tavla jag köpt på secondhand. Om jag inte minns helt fel var det på Hyllis, här ute på Hisingen. Har känt mig lite tveksam till den men tog bort ramen sen och då kändes den helt annorlunda. Tror den ska sitta i en tunn ram med lite mer rymd omkring.
Här är en riktigt skön röra med födelsedagspresenter och annat fint som jag verkligen gillar. Just nu rensar jag som sagt och nu har jag börjat samla och ställa upp allt så att jag ser vad jag faktiskt har och kan göra mig av med sånt som inte "sparks joy" (jag erkänner - jag har sett alla avsnitten på Netflix OCH börjat läsa boken nu). Nu har jag dock kommit av mig lite så allt bara står där och väntar. Men snart ska jag göra färdigt. Ska bara...
8
Inredning

60/30/90 och gamla glas som blir nya igen

Eftersom den här dagen började rätt illa har jag mest försökt reparera den med bland annat croissanter till frukost och inredning. Jag har rullat runt barnvagnen i ett lite för varmt Göteborg och köpt gul färg på Järntorget och porslin på Artilleriet. Föll så mycket för färgerna på där och funderar nu lite på att slipa ner vårt röda bord och betsa det, eller börja använda vårt indiska bord som vi köpte för flera år sedan men som alltid varit lite för stort för våra ytor. 

Inredningsdrömmen rör sig just nu runt en korsning av The apartment och just Artilleriet. Mjukt, oväntat, färgglatt men samtidigt med en mjuk bas. Tänker också en del på “regeln” som Elsa pratat om i podcasten Billgren & Wood – 60/30/10 + s som man kan läsa mer om hos Trendenser och Whitney homes om man vill. Jag vet att många förkastar sådana “recept”, själv älskar jag dem, förmodligen för att jag tycker om så oerhört mycket att både hem och garderob jämt befinner sig i någon sorts spretigt osynkroniserat…läge.

Huvudsaken är ju att man personifierar dem, tänker jag. Råden, alltså.

I vilket fall så ville jag mest lägga upp de här bilderna som jag tog idag. Tycker att det blev så fint på bordet med alla färger och texturer. Extra kul med de rosa vinglasen, som jag aldrig minns namnet på, eftersom de haft onda blicken på sig i evigheter men nu börjat dyka upp igen.  Själv upptäckte jag dem för några månader sedan och är extra glad för alla som min svärfar nyligen körde hit. 

9
Vardag, dagbok, samman...

Om att flytta och om att inleda födelsedagshelgen

Igår skrev vi på ansökan för att byta till en lägenhet i Alingsås – vi har äntligen hittat en som ligger centralt och nära tågstationen. Nu ska vi bara hoppas att det inte blir något oväntat krångel på vägen. Allt kan ju hända, har jag förstått. Men flyter allting på som det ska så går flytten den 14 juni.

Men ett litet tag var jag nästan på väg att backa ut. För det mesta är lätt att prata om – i teorin går nästan allt. Men praktiken blir det annorlunda. Som när det kommer till att flytta en fyraåring från allt han känner till. Men efter klartecken från hans två pedagoger kändes det bättre. Att flytta på en liten går, i de flesta fall bra. Och han är fortfarande i åldern då alla kan bli ens kompis.

Och jag, jag har haft en så stark längtan efter småstad och trähus sedan jag lämnade Falkenberg för snart nio år sedan och ser fram emot att lämna spårvagnarna bakom mig. För fastän jag älskar Göteborg så älskar jag småstadskänslan mer. Mitt hjärta slår lite för fort i närheten av storstadspuls. Hade det bara varit jag och Hugo skulle situationen vara annorlunda men nu är det vi och två små till, som jag vill ge någonting annat. Men vi får som sagt se hur det går, jag vågar inte riktigt tro på någonting innan jag har skrivit på kontraktet. 

Idag bestämde jag mig för att inleda födelsedagshelgen med frukost på Sylvain Marron, en rejäl bukett blommor och ost från saluhallen. Imorgon fortsätter jag med frukost på Brogyllen och lagom till kvällen kommer några fina över för tårta och prosecco. Egentligen hade vi mer planer än så men med en halvt förkyld ettåring och en man som fått “en rejäl rispa på hornhinnan”  (och inte ser något) av en mycket arg ettåring så är det här nog alldeles lagom.

Älskar förresten födelsedagar, det blir så tydligt hur mycket som kan hända på ett år.

Förra året var jag nyförälskad i Signe och livet, men med en fruktansvärd ångest. Jag oroade mig för en förlossningsdepression men egentligen handlade det nog mest om hur jag nästan tvångsmässigt skulle “leva som vanligt” på en gång. Inte konstigt att själen inte hann med när jag “bara födde lite barn”.  

Så ja, förra året var jag skör och alldeles ny i den nya versionen av mig själv som jag inte hunnit gå in än. Jag njöt av stillsamheten i Vasa och stod länge och valde ut presenter inne på the Kitchen. I år blir det någonting annat, lite mer fira-livet-annat. Fint. Ser fram emot det. Så glad för att jag fått leva ett helt år till. 

9
Inredning

En färgexplosion

Här har vi någon som gillar färg på allvar, inget snack om saken. Inga “detaljer” eller “färgklickar” utan pang på med starka 90-talskulörer på alla väggar. Och jag ångrar att jag inte vågade mer mättnad på våra lila väggar i sovrummet. Men om allt går vägen så ska vi faktiskt flytta i sommar (vi har en visning i Alingsås idag!!) och då får jag ju en ny chans. Jag är så exalterad över att det kanske ändå blir av att jag redan beställt färgprover (blir det inget med det så får jag väl måla om här istället då) i fem olika nyanser –  grön, gul, blå och två olika rosa. Jag är redo att våga. Extra mycket sedan jag hittade den här lägenheten på Fridhemsgatan hos Historiska hem som stylats av Åsa Copparstad och fotats av Fredric Boukari.

Älskar detta så mycket och blir liksom glad av bilderna. Påminner mig om när jag fortfarande bodde hemma hos mamma och hade varit hos pappa i Falkenberg över helgen och kom tillbaka till ett nytapetserat rum i färgen skogsgrön. Vilka tider det var ändå, grått var grått och grönt var grönt. Kommer dock inte kunna låta bli att måla åtminstone ett rum i grått, vart vi än bor, för det är fortfarande en av de finaste väggfärgerna jag vet. Om det är rätt nyans. Men ser ändå fram emot en tid med lite mer av…något annat, framöver.

4