Browsing Tag

ur min telefon

Vardag, dagbok, samman...

Några korta

Så här ser det också ut ibland. Okej faktiskt nästan jämt. Som en explosion. Undrar ju om vi någonsin får ordning på torpet igen. Det här var nog innan jag målade bordet.

Hugo sa att jag skulle älska korgen. Han hade rätt. Jag älskar den. Särskilt när jag måste kämpa med en treårig, stövlar, overall osv. Så fina dem är, förresten. Helt sjukt att dem är mina. Jag har gjort dem?

Jag gillar rött. Märks det?
Jag sover aldrig. Syns det?

Skatt, som tittar ut genom tågfönstret på väg till farmor och farfar.

Ja, jag trillade också dit och torkade citrusfrukter. I det här fallet clementiner.

Om det är något jag blivit proffs på i höst så är det bannemej gröt.

Ebba, som jag gör typ allt med. Här dricker vi kaffe och tittar på Bonusfamiljen medan Signe sover på mig.

Han läser för henne. Snälla fina, Ebbe-Lou, sluta aldrig någonsin vara så snäll och fin som du är. 

10
Vardag, dagbok, samman...

sockermålning, en vänskap värd att anstränga sig för och ett par stänk av rosa.

– min lillasyster har börjat på folkhögskolan jag gick på för flera år sedan. jag åkte dit för att bjuda henne på lunch på Tacos and Tequilas. det var länge sedan jag stod i hissen upp till det våningsplanet. under det året var jag nykär flera gånger om och gick jämt med huvudet i det blå. i min klass gick Sebastian som sen gifte sig med min äldsta vän Tove.

– jag introducerade sockermålning för Ebbe-Lou men var inte beredd på hur svårt det kunde bli att försöka ge en liten envis några direktiv. till slut blev jag tvungen att släppa taget och låta honom få utforska det hela själv. och tur var väl det, för hans sätt att måla på gav ett mycket vackrare resultat än mitt. rätt åt mig.

– nu när hösten är här, när jag mår bättre, när basen är lagd vill jag vältra mig i färg. jag började med rosa och ska nog fortsätta med gult.

– en morgon möter jag en av mina Lindor för frukost. croissanter, prinsesstårtor och varm choklad fyller vi bordet med på uteserveringen. våra första år ihop var något turbulenta, så som det kan bli när två personer vill ha det på sitt alldeles egna vis. men vi återfann varandra alltid, bandet oss emellan växte sig starkare och idag vet vi hur vi ska hantera det som kan bli svårt. få relationer är värda den sortens arbete men den här var verkligen det.

0