Vardag

Tretton ögonblick, Interflora, julen och karamelliserade päron

SOM jag har längtat efter den här lediga lördagen när både jag och Hugo är hemma med kidsen. Stämningen blir en annan och det är så skönt med ett par extra händer. Och att faktiskt vara hemma tillsammans eftersom att vi nu för tiden mest går om varandra, om vi inte hinner mötas för en lunch eller kaffe ihop när vi båda jobbar i stan. Det är visserligen fint det också.

Fast jag är rätt trött, för på min jobbfront är det nämligen fullt ös nu – jag bygger, som kanske tidigare nämnt, en sajt åt en organisation OCH jag har blivit bokad som föreläsare på Interfloras konferens i januari. I samband med det släpper jag även en digital liten handbok. Som om inte det vore nog har jag ett stylinguppdrag och så gör jag ett juligt litet reportage som jag tror kommer bli riktigt fint. Det är med andra ord mycket kul i livet just nu och jag älskar projekten jag hoppar emellan. Är det kanske så här det skulle vara att arbeta som frilans? Konsekvent lite trött men samtidigt full av energi och idéer? 

Barnen är dessutom extra härliga, det är som att de båda kommit över någon fas och hamnat i total symbios med varandra. Eller så har de bara vuxit till sig lite. I vilket fall är jag så glad över dem och längtar alltid hem till deras lilla värld, när jag är någon annanstans. Strax ska jag göra ett djupdyk ner i den, i deras värld. Eftersom det är lördag så är det lördagsgodis och det är alltid jag och Ebbe-Lou som går i godisaffären och plockar tillsammans. Mysigt.

Men ja, den senaste tiden har alltså detta varit en del av mitt liv; julen, barnen, lägenhetsstyling, stök hemma hos oss och nya grejer uppspikade på Ebbes (och Signes) rum. Igår gjorde jag även ett av Sofia Woods recept med karamelliserade päron och det rekommenderar jag varmt, det enda som saknades var lite flingsalt.

När jag skriver det här tänker jag på att jag lite här och var stött på samtal om att det sker en romantisering av att ha mycket att göra, att det inte uppskattas att man beskriver det som något eftertraktat eller roligt, att det i sin tur kan bidra till stress och psykisk ohälsa. Jag hoppas inte det upplevs så här. Jag råkar bara ha mycket att göra just nu som också råkar vara väldigt kul och jag är liksom trött men lycklig. Ungefär som första tiden i bebisbubblan.

7
7

Liknande inlägg

Inga kommentarer

    Lämna en kommentar