Alingsås

Vardagsrummet med ett stänk av William Morris, Rörstrand och några framtida planer

På ett sätt går det fort framåt men också långsamt här hemma. Väggarna har målats i rasande takt men resten tar tid. Jag vill inte slå upp sjuttio grejer på väggarna för att jag “alltid haft den”. Det här hemmet ska bara innehålla summarum av allt bra, russinen i kakan, grädden på moset. Innan vi flyttade gjorde jag mig av med ett halvt förråd men mycket sparade jag eftersom jag ville känna in på plats. Nu har jag gjort det och redan fyllt två-tre kartonger till med saker som inte passar här. Jag vänder och vrider på allting och letar efter Marie Kondos “spark of joy” och jag inser att i många saker är det mer minnet som gör mig glad, än själva saken i sig. Svårt att skilja på ibland. 

Den röda lilla bilen som alla köpte på Artilleriet förrförra julen, lampan som var det första jag och Hugo köpte till den förra lägenheten för 90 kronor på Emmaus och vasen jag hittade i en antikbutik här i Alingsås. Rörstrand, sa damen när jag betalade mina 70 kronor.

Kudden i William Morris-tyget som jag köpte en kväll när jag och Hugo hade barnvakt i Skövde.

En plats för alla spel och pussel, där inte Signe kan komma åt. Just nu är nog vitrinskåpet bäst för det. Men insynen stör mig lite och jag funderar på att sätta upp något innanför glaset.

Charlotte, som bodde här innan, frågade om jag ville ha den här IKEA-möbeln och jag såg den omedelbart framför mig, inmålad i samma färg som väggen. Jag är inte längre säker på om det kommer bli som jag tänkt mig men jag ska måla först och bestämma mig sen – tänka först, göra sen och tänka lite till.

9
9

Liknande inlägg

Inga kommentarer

    Lämna en kommentar