fint. inredning

ett kök i grått, med rosa, grönt och annat som är fint.

bildkällor;
Helen Christgau Levi  / Norm architects / KBH Københavns Møbelsnedkeri / My unfinished home / Brenna Giessen  / Loho bride

vi har en målare här som målat allt som går i köket. det är bara lite kvar och sen är det klart. men jag vet redan nu att jag kommer måla om väggarna snart, precis som i sovrummet. färgen blev för ljus, för pastellig och jag tror inte jag kan vänja mig vid det.

när den sista strykningen är lagd ska jag packa upp alla kartonger som det står kök på, alla kartonger det inte varit lönt att titta i förrän nu. sen ska jag göra det jag gjort allra mest av det senaste året; sortera, rensa, skänka. det enda som får bli kvar är det jag älskar eller det som fyller någon viktig funktion. allt annat måste bort och högst en låda med sentimentalt krafs får vara kvar.

det var i maj förra året som jag kokade ihop den här målbilden, men till ett annat kök. den blir också den jag utgår ifrån till det vi har nu, tillsammans med bilden här ovan. tänker att det här är en tydlig reaktion mot det köket vi hade i Stockholm; det nya IKEA-köket med gult golv och svart bänkskiva. det här kommer istället att bli mjukare, mysigare och lugnare med alla penseldrag och skavanker som finns lite överallt. det blir en helt annan känsla. och fint, kanske finare än något annat kök jag haft förut.

1
vardag

en vecka med förskolebeslut, genusfotografen och en nygammal klänning.

–  jag har påbörjat ett projekt som varit vilande under en längre tid, så nu har jag ett stycke nymålad säng till Ebbe-Lou ståendes mitt i vardagsrummet. så småningom ska jag måla ännu mer. jag tror det blir fint. sängen blev i vart fall ljuvlig.

– idag fick vi klartecken från föräldrakooperativet – allt är färdigt och vi kan nu säga upp vår plats här. det var alltså så det fick bli. jag kommer skriva ett mer ingående inlägg om just varför vi valde som vi gjorde när tid finns.

– min lugg har börjat växa ut efter mitt tvångsmässiga klipp som sker varje november framför badrumsspegeln med en kass sax. och jag har äntligen lagt upp en klänning jag klippte av i somras men inte hann göra så mycket mer med.

– den här veckan ska jag ägna en hel dag åt att lyssna på föreläsningar om att kommunicera jämställt, normkritiskt och inkluderande. det hör inte till vår utbildning utan hålls av Nationella sekretariatet för genusforskning. en av föreläsarna är Tomas “Genusfotografen” Gunnarsson. det är så spännande och jag längtar så mycket.

4
personligare. vardag

vereco, keramik och en bra lördag som var.

det är den första lördagen det här året som solen väcker mig. jag hinner vara vaken en halvtimme innan mina två vaknar till. frukost till den lilla, frukost till oss, på med kläderna och ut. ut för att bada i solljus från alla håll.

vi går ner till Alkemisten och stöter på gamla bekanta till Hugo. de ska precis gå så vi tar deras plats. solen bränner igenom jackan, igenom mina jeans. Ebbe-Lou knaprar på en croissant och delar ut pussar och skratt. det är någonting nytt med honom, han är mer medveten än innan.

på vägen tillbaka svänger jag av och går hem till Jonna. jag ligger på hennes säng medan hon gör sig i ordning. det påminner mig om när vi var tonåringar.

vi går och äter lunch i saluhallen och jag känner rus av glädje strömma igenom min kropp – tänk att jag kan göra sådant här nu. den här våren är så olik de andra som varit de senaste åren, när jag var så långt ifrån mina bästa vänner. fri, jag känner mig fri.

precis som förr går vi ner till Emmaus. jag letar efter en jacka men hittar istället någonting annat – gröna tallrikar. egentligen ska vi inte ha mer porslin. men när jag nu råkar på de gamla franska Vereco-tallrikarna för en tia styck så blir jag tvungen att fundera lite på saken. eller jag funderar väl kanske inte så mycket egentligen, utan krafsar fort ihop de jag hittar. och kopparna, de får också följa med. en kopp med fat kostar också en tia.

jag går hem med mina fynd och packar upp dem i köket. Hugo diskar och Ebbe-Lou har precis sovit middag. han är alldeles varm och mjuk. det rufsiga håret har vuxit sig långtoch behöver klippas igen.

resten av lördagen går jag omkring med en bra känsla i kroppen. jag känner tacksamhet och uppskattning. att jag tycker så mycket om mitt liv just nu. det är som att allting faller ännu mer på plats än tidigare.

framåt, allting går verkligen framåt.

3
hemma.

monstera obliqua

har jag visat er dessa?
Monstera obliqua kallas de.

jag bad blomsterhandeln, som finns på vägen hem,
att se om de inte kunde ta in en. eller två.

damen jag visade min bild för blev eld och lågor
och någon vecka senare stod där ett helt gäng av dessa,
mitt i butiken.

jag har dem i fönstret
framför skrivbordet.

de blir fort griniga
om jag dröjer för länge
med att ge dem vatten.

de drar tjurigt ihop sig
eller struntar i att hålla upp bladen
och låter dem istället falla ner
på mina saker.

jag tycker det är fint.

att de inte är så stumma
att de kräver.

och att de visar så tydligt
att de minsann lever.

3
inredning vardag

tryggt men främmande men tryggt.

bilder:
historiska hem

det är något med den här platsen. med möblerna. på något vis påminner de mig om mitt barndomshem där det blandades hejvilt med tunga gamla möbler och kitschiga detaljer från 80-talet. där fanns bland annat också bitar från min farmors hem och vackra glas i kristall och andra detaljer som min mamma köpt under alla de resor vi gjorde.

på flera av bilderna kan jag se delar ur inredningen som jag vet precis hur de känns, när man håller dem i handen. och fiskbensparketten, takhöjden och de gamla dörrarna, de känner jag ju igen, från vår gamla lägenhet.

märkligt ändå att denna helt främmande plats kan kännas så oerhört mycket som hemma.

3
vardag

några favoriter, ett beslut, en seglare och ett litet tåg.

  • jag vaknade innan Hugo och Ebbe-Lou, av morgonsol. jag minns inte när det hände sist.
  • efter frukosten kom en målare som ska ta hand om tak, väggar och snickerier i köket.
  • jag var på ett möte med föräldrakooperativet igår och när jag kom hem tog jag ett beslut om hur vi ska göra med hela förskolekarusellen. när det var gjort bestämde jag mig för att lägga det åt sidan ett litet tag.
  • Hugo skruvade fast en hasp till kontoret = no more teckningar i mina kursböcker by Ebbis.
  • idag kom jag äntligen igång med min essä som jag ska skriva. det har verkligen varit svårt den här gången, att läsa på högre nivå. kämpigare, större uppförsbacke, svårare att hitta fokus. men idag lossnade det.
  • hela vardagsrummet har varit dränkt i sol sedan jag vaknade.
  • idag satt jag för första gången i år på en uteservering och drack kaffe. som sällskap hade jag en gammal seglare jag aldrig träffat förut. jag minns inte vad han hette men jag minns att hans namn betydde lilla tåget. fint.
4
personligare.

vuxenliv.

vi skolar in och första gången vi lämnar honom kvar gråter han hysteriskt. någonting i mig händer, jag vet inte vad men jag beskriver det som en vulkan som laddar för utbrott. vi sitter med varsin cortado på Alkemisten och tittar ut igenom fönstret. jag bad om att få det i en pappmugg, jag väntar på att de ska ringa tillbaka oss och vill kunna gå direkt, men de ringer inte.

när våra nittio minuter har gått möter jag mitt barn med rödgråtna ögon i hallen. han slänger sig i min famn och säger nejnejnej mot min hals, mot min axel. jag känner att någonting har gått sönder. tills han plötsligt ålar sig ur mitt grepp och springer iväg. han slänger en dörr i ansiktet på mig och sätter sig och leker med några bilar. jag står chockat och tittar på genom det lilla fönstret i dörren. han börjar sen gråta igen, när vi ska gå hem.

vi lämnar ett par gånger till och det går bättre och bättre. en liten stund efteråt får vi ett sms om att allt är bra, att han är glad igen. ändå tänker jag alltid att vi sakta bryter ner hans vilja och tvingar honom att acceptera. den tanken känns som en hård och vass metallbit som hugger till i bröstet.

bara någon dag efteråt får vi ett samtal från ett föräldrakooperativ, de har en plats ledig om vi vill ha den. jag vet inte om vi är hänsynslösa eller hänsynsfulla om vi väljer att byta och den frågan finns i tankarna hela tiden. till slut får jag svårt att somna och ligger vaken länge på nätterna.

någonstans emellan allt där här går jag och storhandlar, lagar middagar, byter påslakan, läser kurslitteratur och diskuterar, med hög röst, underhåll i lägenheten med någon som bara ser allt i siffror. hyresgäst, rättigheter, skyldigheter, beslutsfattare, makt och maktlöshet.

köper regnkläder fem minuter innan affären stänger och packar Ebbes lilla väska med extrakläder. dammar fönsterbrädor och vattnar blommor. är vuxen, tar vuxna beslut och arbetar med att vara vuxen dygnet runt. och den rollen, den är då inte enkel att axla alla dagar. som idag. idag jag vill backa bandet några år, göra som Shrek gjorde och önska sig en dag från förr. en som inte kantades med så mycket ansvar, med så mycket att göra, med så många val och situationer med potentiella konsekvenser.

paus. stopp. paus.

2
capsule wardrobe dress up

gazelle red

adidas gazelle red adidas gazelle red

så här firar jag in våren; med de snyggaste skorna jag haft. sprang på dem häromdagen och viftade kallt bort alla anledningar till varför de inte skulle följa med hem. egentligen skulle jag haft ett par vanliga vita, men det gick ju helt bort när jag hittade dessa. blir lite glad varje gång jag ser dem.

ser fram emot lite mer plusgrader nu, när en kan plocka fram en svart trenchcoat och en tunnare sjal istället för halsduk. en större svart väska och ett par nya solglasögon och jag är i hamn.

3
inredning

rött, rosa, vitt och gult från historiska hem.

historiska hem

jag förstår inte hur någon lyckas åstadkomma det här. allt är så blandat men fortfarande enhetligt. rött, gult, vitt och rosa. kanske är det så man gör, man bestämmer sig för ett par färger och bygger sen vidare på olika nyanser av dem ihop med olika typer av möbler.

jag har aldrig en särskild plan med min egen inredning, jag bara gör. går på magkänsla och provar mig fram. men det här var onekligen lockande. att bestämma sig för en grund och sen jobba utifrån den.

det här fina hemmet har jag hittat på min favoritplats historiska hem och det är redan sålt. tacksamt att en fortfarande kan gå in och titta på bilderna.

nu ska jag läsa en bunt kompendier som jag skjutit på hela dagen. eller ja, jag började morgonen på daMatteo med några kapitel men sen tog jag en låång paus för att köpa blommor, möblera om, laga middag, äta en semla, sova en timme och bara ha lite helg helt enkelt.

3
mamahood.

milstolpe

 

33165005065_f6c74b47a1_h

32319804704_66f96c5b0e_h
ikväll sitter här en mamma
som kommer ha svårt att sova inatt.

därför att imorgon börjar han,
den lilla fina, på förskolan.

vår värld
den blir en annan.

och hans värld,
den kommer att
bli större.

det är lite
som om vi haft honom
för oss själva.

fram tills imorgon.

men jag är inte orolig, ängslig
eller rädd.

för jag ser hur han springer
till barnen på lekplatsen.

hur de förtrollar honom
på spårvagnen.

hur han tar dem i handen,
klappar mjukt på kinden.

hur han kramar om,
med sina små armar.

som om han vill berätta
att hej hallå här är jag
vill du leka.

8